Fattiga får ett glädjebud

Färgstark trio i kamp mot fattigdomen och för kvinnors rättigheter: Ellen Johnson Sirleaf, Leymah Gbowee och Tawakkul Karman

Det är svårt att riktigt förstå en annan människa. Ju mer olika livsvillkor vi har desto svårare blir det. Kan jag exempelvis på riktigt förstå vad det innebär att måsta välja mellan vilket av mina barn som ska få äta sig mätt idag? Kan jag verkigen förstå hur ett samhälle ser ut där kriget är normaltillståndet freden svår att förestlla sig? Kan jag verkligen begripa på riktigt vad det innebär att leva i ett samhälle där man måster kämpa för att få människor att ge ordentlig mat till sina döttrar?

Tre kvinnor har idag fått Nobels fredspris på grund av sitt arbete för fred och rättvisa förhållanden för kvinnor och flickor. Två av dem kommer från Liberia, den tredje från Yemen-landet där det inte råder brist på mat men där traditionen bjuder att man inet ger flickor bra mat och så snabbt som möjligt gifter bort dem, och det sker helt lagligt från flickans nioårsdag, sharia-lagens åldersgräns för giftermål.

Norska nobelpriskommittén har gjort ett värdigt val. Jag hade hoppats på att man också vågade det tabubelagda att ge en man pris för sitt arbete för kvinnors rättigheter, nämligen Dennis Mukwege*-men i det nordiska samhället är det tydligen ännu lika konstigt att tro på män som kämpar för kvinnors rättigheter** som det är i Yemen att ge små flickor fullvärdig kost. Men man får ändå vara glad för det pris som idag delas av Ellen Johnson Sirleaf,Liberias president för andra valperioden, liberianska medborgarrättskämpen Leymah Gbowee och jemeniten Tawakkul Karman.

Detta pris passar också helt och hållet in på kyrkoårets tema just nu, vägröjaren. Vägröjaren för Jesus var hans sex månader äldre kusin Johannes, kallad döparen. Han fängslades av Herodes för sina samhällskritiska predikningar som till och med vände sig direkt mot honom, ståthållaren. På denna tid var det ett fruktansvärt majestätsbrott,precis som vår kung var han jursidikst immun och dessutom uppfattades alla härskare i romarriket som Guds ställföreträdare och Gud det var Augustus, kejsaren.

I fängelset plågades Johannes kring frågan om han verkligen hade hunnit slutföra sitt uppdrag. Hade han visat på rätt person, var hans kusin från Nasaret den väntade Messias?:

«Johannes fick i sitt fängelse höra om Kristi gärningar, och han skickade några av sina lärjungar för att fråga honom: ”Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?” Jesus svarade dem: ”Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: att blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud. Salig är den som inte kommer på fall för min skull."»

Jag tycker detta nobelpris också är ett glädjebud för de fattiga och jag hoppas nu att kvinnors situation och fattigas livsviilkor uppmärksammas framgent, inte bara i dag. Dagens lucka visar en målning av Barockbloggens älskling Caravaggio, han gillade ju Johannes Döparen som motiv:

Johannes Döparen ska just halshuggas i fängelset, målning av Michelangelo Merisi da Caravaggio 1571-1610

 

* vill du stödja Panzi-sjukhuset där Dennis Mukwege är överläkare , eller ge ett bidrag som julklapp, kan du göra det här

**eller är det knapsu-skräcken som slog till?

 



Kommentarer
Postat av: Lars

1 thess 2



Gud är vårt vittne – och inte har vi strävat efter att bli ärade av människor, varken av er eller andra. Ändå hade vi som Kristi apostlar kunnat komma med anspråk. I stället uppträdde vi lika kärleksfullt bland er som en mor när hon sköter om sina barn. Av ömhet för er ville vi gärna ge er inte bara Guds evangelium utan också våra egna liv, så kära hade ni blivit för oss. Ni minns ju, bröder, hur vi slet och släpade; dag och natt arbetade vi för att inte behöva ligga någon av er till last när vi förkunnade Guds evangelium för er. Ni, och Gud, kan vittna om hur heligt, rätt och oförvitligt vi handlade mot er som tror. Ni vet att vi förmanade och uppmuntrade varenda en av er som en far sina barn och enträget vädjade till er att leva ett liv värdigt den Gud som kallar er till sitt rike och sin härlighet.



Ja även kyrkan tror jag Alma har sin läxa att göra när det gäller den kvinnliga biten och med ömhet istället för makt.Glad är jag att det finns kristna kvinnor som vill nära och ge barnen mat istället för som en del makt gubbar i den kristna sfären komma med hot och piskan och överlägsna teologiska resonemang.vore det inte för kvinnorna så skulle inte Lars vara kvar i den kristna sfären det är säkert ;) men en tid kommer när kyrkan blir tvingad att söka sina faktiska rötter och döda grenar i vinstocken tas bort, tror och hoppas Lars.



http://www.youtube.com/watch?v=oVO7XylvcXg&list=FLfrgM8cTCP_jtBKc4SMG7zQ&index=1&feature=plpp_video

Postat av: Alma-Lena

Lars:Du har som vanligt en viktig poäng i det du säger. Kyrkan ska vara som en mamma för oss och inte en chef eller sektledare.

2011-12-10 @ 21:07:08
URL: http://barockbloggen.blogg.se/
Postat av: Lars

hoppas inte jag låter för gnälle-pelle ;) men det är åtminstone min erfarenhet att den som kan brösta sig och husera runt mest i vissa kristna gubb gäng med teologiska slutsatser vinner, har slagit mig många gånger hur ska jag orka som har nog med elände (arbetslöshet deppighet) redan. meningen är nog inte att man ska orka utan vara undergiven och säga javisst du har rätt, typiskt könsamakts ordning där dom bossigaste männen vinner och knappast att "gud har utvalt dom fattiga" (jak 2:5) det där kommer man ifrån om man förerdrar att umgås med kristna kvinnor istället då slipper man bli hunsad och nedtryckt i skorna, som typ med Alma :)

Postat av: Alma-Lena

Lars: Jag tror du har alldeles rätt. Män i kyrkan vet med sig att de "ute i världen" anses vara mesar men då måste de tuppfäktas desto mer inom kyrkan. Paulus hade erfarenhet av detta "bitande och slitande" redan på den tiden, när man tycker att det borde räcka med Herodes och Nero som fiender.



Mycket skulle vara vunnet om kyrkans män vågade vara Guds barn de också och inte alltid veta bäst om allt. Särskilt om saker man faktiskt inte kan veta något om borde man vara lågmäld.



2011-12-11 @ 07:32:41
URL: http://barockbloggen.blogg.se/
Postat av: Lars

jo fokus borde ligga på att bygga upp , ge rum för guds ande istället för bit/slit men det är som jag sagt förr verkar som att det delegeras till "kärringarna" att bygga upp medans männen kan ägna sig åt makt kamper i den kyrkliga Hierarki (kyrkpolitik), hoppas absolut på "väckelse" på den punkten.Inga krig utan offer tyvärr och det blir nog dom svagaste som hoppas på skydd i kyrkans hägn som drabbas och ger upp.egoism/ själv centrering är vad det är.

Postat av: Alma-Lena

Lars: Precis, tyvärr läser väl sällan den sortens människor barockbloggen och våra intressanta diskussioner=)

2011-12-11 @ 16:06:46
URL: http://barockbloggen.blogg.se/
Postat av: Lars

risken finns mor ;)

Postat av: Bråddjup

Det finns något så trösterikt och hoppfullt i att inte bara frackklädda gubbar sitter där i strålglansen. Rätt åt dem!

2011-12-11 @ 22:15:02
URL: http://braddjup.blogg.se/
Postat av: Alma-Lena

Bråddjup: Ja, världen var inte bättre förr.

2011-12-12 @ 11:13:26
URL: http://barockbloggen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0