Av de svenska författare som brukar nämnas i samband med barocken är det nog Haquin Spegel som ligger mig varmast om hjärtat. Mest genom att den svenska psalmbokens nr.440 ”Min själ du måste nu glömma” talade så till djupet av min vemodigt och galet Jesus-förälskade själ när jag var tonåring.

Senare har jag lärt mig att han skrev mycket mer än denna psalm. Han skrev bland andra psalm 99: ”Gud vår Gud, för världen all högt din nåd förkunna skall”. Trots att Spegel slutade sitt liv som ärkebiskop, vilket på den tiden var att tillhöra samhällets absolut högsta elit, mycket mer än idag, skriver han i denna psalm:”Han förtryckaren slår ner, räddning åt de svaga ger” och ”Mot oss alla är han god, lyssnar till betrycktas rop./Den som ingen tar sig an hjälper och beskyddar han”.
Detta kan ju bara vara ett sätt för ärkebiskopen att tysta fattigas klagan och upproriska bönders agitation. Det kan också vara ett vittnesbörd om hur han blev omhändertagen när han som liten blev föräldralös och fick leva på ”fränders barmhärtighet”, som Nordisk Familjebok uttrycker saken. Kanske var det dessa upplevelser som inspirerade honom till Sv. Ps 243: ”Bekymra dig inte för livet, nog får du ditt dagliga bröd./Det är dig av Skaparen givet, han ser ditt behov och din nöd./ Se fåglarna får ju sin föda fast aldrig de sår eller skördar. Är du ej förmera än de?”
Men jag väljer att se det som att han tillhörde dem som verkligen såg att evangeliet gäller hela människan. Jag bygger det inte bara på min förtjusning för Spegels lyrik utan också på det faktum att han ivrade stort för folkbildning; »han ville, att hvar bonde skulle kunna läsa i bok» citeras det i Svensk litteraturhistoria i sammandrag 1904
Att kunna läsa och skriva själv är grunden för allt folkstyre och den som ivrade för folkbildning var med om att lägga grunden för det demokratiska Sverige. Demokratin och allas rätt till kunskap och bildning är något att ivra för även idag. Inte bara här hemma i Sverige utan i hela världen.
Fast det är klart; vill vi betala priset på fotbollar sydda av barn som kan läsa och skriva och organisera sig i fackföreningar som kräver 2 veckors betald semester varje år?

En vemodigt vacker version av Sv. Ps. 440 finns inspelad av Leif Strands kammarkör: