Som barn slukade jag hästböcker i parti och minut. De flesta har jag bara enstaka och diffusa minnen av, men Ökenstormen* av Logan Forster har stannat i mitt minne och jag läser även om den då och då med stor behållning. Den unge indianpojken Ponce som räddar livet på det svarta stoet Ökenstormen har så många bottnar och dimensioner att jag även som vuxen finner verkligt nöje i att läsa den. Som barn drömde jag förstås om att ha en sådan häst som Ökenstormen.

När jag lekte med bilderna från senaste resan till Jukkasjärvi såg jag plötsligt vem Smilla liknade: Ökenstormen-hon var också svart utan andra vita tecken än en stjärn i pannan. Då kom jag också att tänka på hur jag som barn i Jukkasjärvi satt i mitt fönster och såg över mot Poikkijärvi-sidan där stora ängar sträckte sig ner mot sjön. Jag drömde om att min häst skulle beta där och hur jag skulle rida den ner till vattnet för att dricka och se ut över sjön mot Jukkasjärvi. Den drömhästen kallade jag Flaming Star och det var en welshponny, en ljus fux med bläs.

Welshfux med bläs, Flaming Star eller Chateau?

Jag hade glömt denna dröm när jag många år senare fick min Chateau, welsh, fux med vit bläs. Jag bodde i Kiruna och hon skulle också beta nära mitt hem mitt i Kirunas "gamla stan". Men hon hade oturen att skada sig första sommaren och behövde rehabiliteras på torra sandmarker som en familj i Poikkijärvi hade tillgång till.** Så då fick min fux med bläs beta på exakt den äng som jag drömt om från mitt barndoms fönster i Jukkas och varje kväll red jag på sandåsarna och såg ut över sjön på mitt barndomshem i Jukkasjärvi.

Ibland blir drömmar sannare än man någonsin vågat drömma om!