Den helige Fransiscus mediterar. Målning av spanske barockkonstnären Fransisco de Zurbaran 1598-1664

 

Alexander, Alexandros på grekiska är ett namn sammansatt av ord för försvar, beskydd och andros man eller människa. Alltså betyder det namnet ungefär människornas beskyddare eller försvarare. Många kända Alexandrar har levt men jag stannar för filosofen och fransiscanermunken Alexander av Hales (ca. 1190 -1245). Bland många betydelsefulla verk inom filosofin och teologin fastnar jag för hans försvar för tiggarmunkar och hans avståndstagande från förvärvsarbete.

 

För snart två år sedan gick tre TV-program om en kyrkoherde i England som ville försöka leva utan pengar. Han började med bytesaffärer och arbetade dagsverken hos folk för sitt uppehälle, men inte förrän han blev tiggarmunk i Fransiscus fotspår förstod han vitsen med fattigdomsidealet. Han gav sig ut på en resa där han fick förnedra sig utanför mataffärer och be folk köpa saker till honom. Han gick mycket och fick lita till människors välvilja för att få natthärbärge. Han övernattade i kyrkor men också i människors hem, bl.a en muslimsk familj tog emot honom med öppna armar. Han tiggde också tågbiljetter men inte pengar. Då insåg han att denna fattigdom ledde honom närmare andra människor, den visade hur mycket vi är beroende av varandra fastän vi inte vill se det.

 

Att arbeta för mat gav en slags stolthet och känsla av oberoende som tiggeriet aldrig kan ge. Då inser man att även när jag arbetar är jag helt beroende av andra människors välvilja. Hur skulle det gå om busschauffören bara hoppade över att gå till jobbet eller tog bussen ut till sin sommarstuga i stället för att köra sin runda efter tidtabellen? Vad gör jag om tidningsbudet kräver mutor för att jag ska få min tidning? Om sopåkaren gör detsamma för att utföra sitt jobb? Om alla nattarbetande undersköterskor gick hem och sov skulle knappt någon av oss kunna vara trygg.

 

Men så är det inte. Alla tusentals människor som behövs för vårt dagliga uppehälle ställer i allmänhet upp och gör det de ska. Därför inbillar vi oss att vi är oberoende. Att leva som en tiggarmunk gav den engelske kyrkoherden insikten att så är det aldrig. Vi är alltid beroende av andras välvilja. Vi är också beroende av att få visa andra välvilja. Det sant mänskliga är att dela sitt bröd med en främling som ber om det. Alexander av Hales var alltså en sann försvarare av mänskligheten.