Fanny Brate började måla som ung och hennes första verk signerades med hennes flicknamn Ekbom. Till skillnad från många kvinnliga konstnärer i hennes samtid fortsatte hon att måla livet ut, även när hon gifte sig. Hon stred på ett stillsamt sätt för barns pedagogiska utveckling och kvinnors rätt att uttrycka sig konstnärligt.Hennes realistiska och ljusa stil inspirerade Carl Larsson. Men till skillnad från honom är det inte inredningen som står i fokus hos Brate, utan familjen och vännerna.  Hennes barn och hem blev hennes främsta motivkrets och porträtten är realistiska, osentimentala, idylliska och kärleksfulla på samma gång. Namnsdag är hennes mest kända och reproducerade verk. Där ser vi två av hennes fyra döttrar; Astrid, den äldre flickan med lång mörk fläta, och Torun den lilla blonda. Hennes andra två döttrar hette Ragnhild och Ingegärd. Alla fyra döttrar bar alltså fornnordiskt kärva namn, modenamn vid förra sekelskiftet.

 

Hennes bilder är dock allt annat än fornnordiskt kärva. De är snarare sekelskiftesnordiskt ljusa med en dragning åt det idylliska. Inte minst hennes barnporträtt lyser av värme. Här ovan hennes dotter Torun på målningen Flicka vid fönster. Hennes bilder påminner mig om Mumindalen utan Mårran. Det är alltid sommar och själv är Fanny Brate en muminmamma som får barnen att synas precis som när muminmamman med hjälp av mormors kur gör Ninni synlig. Dels blir barnen rent konkret synliga som huvudpersoner i hennes målningar, dels stred hon för en  pedagogik och flickors rätt att få ta del av den.  Hennes döttrar blev också kreativa kvinnor.

Torun Brate (1891-1993), gift Munthe, blev själv konstnär. Hon hade sin sista separatutställning 100 år gammal och Toruns dotter Astrid blev i sin tur konstnär. Fanny Brate tycks alltså ha förärvt blick för vardagens skönhet och begåvning till barn och barnbarn. Barnbarnet Astrid Munthe de Wolfe blev förutom konstnär också mamma till Lorne de Wolfe i Hansson de Wolfe United som är mest känd för sången "Var kommer barnen in".