Kurs i integrerad ridkonst
Christina Drangel med sin Aurelo
Johanna Hedström The force is in the horse tipsar:
INTEGRERAD RIDKONST
CHARLOTTE STRAND
16-17 juni 2012
Integrerad ridkonst har utvecklats av Christina Drangel efter kunskaper om rörelse och inlärningspedagogik relaterat till den klassiska ridningens grundprinciper (Bent Branderup, Egon von Neindorff, Anja Beran m.m) Integrerad ridkonst är starkt påverkad av Feldenkraismetoden (Moshe Feldenkrais), centrerad ridning (Sally Swift) och Tellington-metoden (Linda Tellington-Jones). Ridning som tar hänsyn till hästens natur.
Lördag 16 juni & söndag 17 juni 2012 kommer Charlotte Strand till Bensbyn i Luleå & håller en kurs i Integrerad Ridkonst. Läs mer på: www.charlottestrand.com eller www.drangelska.se
Deltagarna rider 3 pass (2 på lördag & 1 på söndag) + teori. Markdeltagare är välkomna. Kursen är utomhus, medtag egen lunch. Anmälan senast 17 maj, kursavgiften betalas in senast 17 maj. Din anmälan är bindande först när du betalat in avgiften. Får du förhinder efter bindande anmälan är det upp till dig att hitta en ersättare för platsen (hör med oss om det finns reserver som är intresserade i första hand).
Ridplats: 900-1200:- (Priset beror på antal deltagare, minst 6 & max 8 ekipage)
Frågor eller vill du anmäla dig? Skicka ett mejl till: [email protected] eller prata med Christina (070-2477782) eller Johanna (073-8226082)
Du kan anmäla dig som deltagare med häst (är platserna fullbokade blir du reserv) eller som markdeltagare.
Välkomna!
Virginia-rätten till sitt liv II
Maria prisar sig själv salig när hon träffar sin kusin Elisabet
Ja, jag återkommer till temat kyskhet ger frihet, denna jungfru Maria-vecka i slutet av fastan. Då måste jag också återkomma till den stora barockromanen La Princesse de Clèves. Prinsessan som vinner sin personliga frihet genom att inte gifta sig med sin stora kärlek men följa sin innersta längtan efter ett självständigt liv.
I veckan har jag också stiftat bekantskap med "Den rättvisa Gudrun", en mindre lyckad saga av Tage Danielsson. Det är alltid omtumlande, lite sorgligt, men också uppfriskande att se hur en gammal hjälte också hade sina mindre goda sidor. Det borde inte överrraska mig att hans blinda fläck var just kvinnans ställning och frihetslängtan.
En man som sjungit om vilken tragik som ryms i att en medelålders man måste dansa tango med en jämnårig kvinna och inte får gå på disco med kvinnor yngre än hans dotter, kanske inte är den mest radikala feminist som tänkas kan. I en annan saga påstår han att det finns 3,5 miljoner svenskar och så få var de inte på 1960-talet, det var bara det att han inte räknade med den andra hälften; kvinnorna.
I "Den rättvisa Gudrun" hånas strävan efter en jämn arbetsfördelning i hemmet genom att karikera en kvinna som vill ha mer rättvisa i hushållsarbetet eftersom hon alltid köper hem middagsmaten, lagar den, syr i skjortknappar och kokar kaffet till TV-programmet varje kväll trots att hennes man begår stordåden att byta säkringar, tvätta bilen och gå till systembolaget. Man får förmoda att paret inte var svårt alkoholiserade så ingen av dessa sysslor kan på något sätt jämföras med vad Gudrun utförde och ingen normalt funtad person kan tycka att hon har annat än rätt i sin längtan efter rättvisare fördelning i hushållet.
Danielsson håller inte med, det är övertydligt när han hånfullt konstaterar att Gudrun faktikst fick barn-ensam i sitt andra mer rättvisa äktenskap. Sedan tog äktenskapet slut när Gudrun inte ville föda parets andra barn utan tyckte det var mannens tur. Till min lycka verkar de unga mer immuna mot den misogyna grundtanken i texten och uppfattar det som att Danielsson vill att vi ska vara mer rättvisa. Och sagan är närmast profetisk i det att mannen och kvinnan delar på föräldraledigheten och barnets skötsel på ett närmast exemplariskt vis. Problemet är bara att Danielsson beskrev det som en löjlig och galen utopi. Vissa saker har blvit bättre.
Medan Gudrun och La Princessse de Clèves var tvungen att välja bort vänskap och äktenskap med en man för att nå frihet, finns nu några alternativ, vill jag tro i alla fall. Vi sena tiders svenska kvinnor råkar mycket sällan ut för att glömmas bort i folkräkningar, alla säger att Sverige har 9.5 miljoner invånare och vi kan deala med våra män om att exempelvis dela upp marktjänsten på varannan vecka eller annat sätt som är betydligt mer rättvist än att kvinnan sköter allt utom att tvätta bilen och byta säkringar.
Vi kan välja mamma Marias väg och ställa oss upp och säga : Från och med nu ska alla släkten prisa mig salig! utan att skämmas. Men fortfarande är det integritetens väg som leder till frihet. Genom att säga : hit men inte längre, och vägra ta det hån som är ryggmärgsreflexen hos så många gentemot kvinnors frihetssträvan, kan vi nå frihet, respekt och rättvisa. För Tage Danelsson har fel, rättvisa är en absolut företeelse, lite lagom rättvisa är helt enkelt bara samma gamla orättvisa i förklädd form.
Kantat på Marie Bebådelsedag
Magsjuka barn och en massa annat som hör till livet gjorde att Barockbloggen fått smeta ut firandet av Marie Bebådelsedag hela veckan. Kyrkokalendern fungerar ju också så att söndagen inleder veckan och sätter färg på den. Så firandet av Marie Bebådelse fortsätter.Vän av ordning har undrat: Har då icke pappa Bach komponerat en kantat för detta celebra tillfälle? Alla kan nu känna sig lugna på den punkten; visst har han det. Här kommer den BMW 1, Wie schön leuchtet der Morgenstern. Denna kantat passar också in nu eftersom Morgon/Aftonstjärnan Venus har varit så ljusstark på sistone. De två "stjärnorna som synts så tydligt i väster är ju Venus(den stora) och Jupiter.
Maria förknippas med denna planet. En känd Mariahymn/bön är Ave maris stella= var hälsad havets stjärna:"Stjärna över haven,du Guds milda moder,[…]Med Guds Son i famnen var för oss en moder.Han är din och given genom dig till alla./En bland alla, utvald, du som högst benådats,bed för oss och gör oss öppna mot Guds stillhet."
Majan fyller år
Marie Bebådelsedag 25 mars, ger oss många anledningar att fira. En anledning är att Majan fyller år, i år blir hon 19!
Hurra för Majan säger vi, världens bästa akademiskt ridna svenska varmblodshäst!
Hurra för Majan säger vi, världens bästa akademiskt ridna svenska varmblodshäst!
Mamma Maria
Hlegen har varit full av liv och då hinner man inte sitta ner vid datorn så Marie Bebådelse hann inte uppmärksammas här, vilken jag ber om ursäkt för och hoppas att det aldrig ska upprepas igen. Denna dag kommer med vårkänsla och hopp. Tiden och världen ställs på ända, något helt nytt kommer: de fattiga får ett glädjebud och de rika skickas tomhänta bort.
Den här bilden har ni sett förr med den unga Maria djupt försjunken i en bok, kanske en bönbok och Jesus kommer inflygande genom fönstret som en liten Tingeling fast med kors i stället för trollstav. Hela målningen är färgstark, humoristisk och informationstät som en Sven Nordquist-illustration. Jag ser mig aldrig mätt på den:
Den här bilden har ni sett förr med den unga Maria djupt försjunken i en bok, kanske en bönbok och Jesus kommer inflygande genom fönstret som en liten Tingeling fast med kors i stället för trollstav. Hela målningen är färgstark, humoristisk och informationstät som en Sven Nordquist-illustration. Jag ser mig aldrig mätt på den:
Sammankomst
Ridteori
Van Dyck, häststudie
Har den senaste veckan haft möjlighet att läsa lite ridteori och det är en fröjd. Man får tänka och tänka om, nya vinklar på gamla problem och gamla vinklar på nya problem ger inspiration och förbättrar förhoppningsvis min ridning.* Sally Swift, förstås, Centrerad ridning är en bok att ständigt återkomma till. När min man började rida på allvar efter 15 år utan hästar eftersom han blev allergisk vid 9 års ålder, fick Sally Swift bli hans ledstjärna så vi kunde ge oss ut på gemensamma turer med ystra kallblodstravare i högfjällsterräng. Även om man ridit i hela sitt liv har hon mycket att lära-åtminstone mig som saknar all begåvning för ridning och måste jobba med sitsen jämt. Alltså en bok att rekommendera till både nybörjare och obildbara "gammelbörjare" i ridning.
Charles de Kunffys bok Dressage Principles Illuminated har jag också hunnit njuta av. Jag kanske inte vill se så där stel ut** men han skriver med en sådan avväpnande passion om ridningen och jag får en och annan tankeställare av den också. Jag kan i alla fall inte motstå charmen hos en gentleman i tweed som skriver:"The sensation of blended unity of motion and participation in locomotion with another living creature brings its own excitement. For it is related to dancing but can, indeed, be even more harmonious" Och jag som är allergisk mot tävlingar gillar förstås detta citat: "There is only one correct way of riding. That is, for the good of the horse and not for the expectations of the judges."
Jag har också hunnit läsa lite bloggar och här är en av mina bloggfavoriter alla kategorier; Walkyria, som på sistone diskuterat mycket ridteori. På Tonusbloggen finns mycket matnyttigt och inspiration för oss som börjat utbilda unga hästar eftersom hon har mycket fokus på markarbete. Julia Eldh har en unghingst som är ett år äldre än Smilla så hennes arbete med Herkules är perfekt att följa för oss. Här finns också mycket inspiration för unghästens träning utan våld och tvång, och förstås för min lilla gamm-gumma Chateau: Allt om hästar. Där finns också ett välmatat länkskafferi till alla möjliga bra hästsajter på nätet.
Sedan måste ni se denna vlog av Josäfin som innehåller mycket humor och sanning om oss ridteoretiker.
Charles de Kunffys bok Dressage Principles Illuminated har jag också hunnit njuta av. Jag kanske inte vill se så där stel ut** men han skriver med en sådan avväpnande passion om ridningen och jag får en och annan tankeställare av den också. Jag kan i alla fall inte motstå charmen hos en gentleman i tweed som skriver:"The sensation of blended unity of motion and participation in locomotion with another living creature brings its own excitement. For it is related to dancing but can, indeed, be even more harmonious" Och jag som är allergisk mot tävlingar gillar förstås detta citat: "There is only one correct way of riding. That is, for the good of the horse and not for the expectations of the judges."
Jag har också hunnit läsa lite bloggar och här är en av mina bloggfavoriter alla kategorier; Walkyria, som på sistone diskuterat mycket ridteori. På Tonusbloggen finns mycket matnyttigt och inspiration för oss som börjat utbilda unga hästar eftersom hon har mycket fokus på markarbete. Julia Eldh har en unghingst som är ett år äldre än Smilla så hennes arbete med Herkules är perfekt att följa för oss. Här finns också mycket inspiration för unghästens träning utan våld och tvång, och förstås för min lilla gamm-gumma Chateau: Allt om hästar. Där finns också ett välmatat länkskafferi till alla möjliga bra hästsajter på nätet.
Sedan måste ni se denna vlog av Josäfin som innehåller mycket humor och sanning om oss ridteoretiker.
George Stubbs "Mares and Foals"
*sämre kan den knappast bli
** fast jag ser förstås ännu stelare och på alla sätt värre ut när jag rider, jag inbillar mig naturligtvis inte att jag rider bättre än han.
Kulturkoftan på -eller mosa Tännsjö?
Att skriva leder mig till många olika intressanta sammanhang. Men ibland sker krockar. I går till exempel ville man ha med mig i SVT debatt om fosterdiagnostik eftersom jag tidigare debatterat detta i pressen och på nätet. Men jag hade för flera månader sedan utlovat bokprat och författarinspiration till föreningen Norden på deras årsmöte i Töre exakt samma kväll.
Ambivalenskonflikter är det allra värsta jag vet. Att välja är alltid ett trauma för mig. Jag är värre än Gösta Ekman i den kända sketschen om Expressen eller Aftonbladet. Då förstår ni kanske hur kul denna krock mellan mitt skönlitterära skrivande och mitt "politiska" skrivande kändes.
Möjligheten att mosa Torbjörn Tännsjö i debatt är ju förstås oerhört lockande. Samtidigt högaktar jag verkligen människor som engagerar sig FÖR kultur, tolerans och fredlig utveckling. Speciellt dem som inte ger upp i sitt arbete trots att de bor i utflyttningsbygder med vackra namn som Övermorjärv och Gammelgården. Dessutom hade jag redan lovat att komma till dem för flera månader sedan.
Jag valde föreningen Norden i Töre framför Belinda Olsson i Göteborg. Några av mina väner tyckte det var fel val, medan andra tyckte jag gjorde det enda rätta.
Igår fick jag facit. Mitt val var det rätta. Sällan har en torsdagkväll i mars gett så mycket energi och goda samtal. Det slutade med en inbjudan till Nordkalottkonferens i augusti och många andra vägar öppnades genom detta val. I dag ser jag också tidningar och nätsidor fyllas av goda argument mot rashygien och fosterutrensning överallt. Debatten mot utrotningen av det annorlunda är alltså i full gång.
Och jag umgås tusen gånger hellre med kulturkoftor i Töre än med Torbjörn Tännsjö, så en trevligare kväll kunde jag inte fått. Dessutom fick jag vita doftande rosor i Töre. Slå det om du kan, Belinda!
Ytterligare en dag
Höjer inte min lyckokvot
Höjer min lyckokvot avsevärt
Snart sagt varje dag har fått ett modernt tema, en del viktiga att uppmärksamma som flickdagen 3 mars, andra lättsamma lustifikationer som kanelbullens dag 4 oktober.
Idag är det en dag med tyngd och oerhört hög specifik vikt: Downs syndrom-dagen. Den är en av de dagar FN skrivit under på att vi bör upppmärksamma. Låt oss passa på att ge våra vänner med Downs syndrom en extra hälsning och även passa på att njuta av den underbara variation som ännu finns i människosläktet.
Om några år föds nämligen inga människor med Downs syndrom längre, åtminstone i inte i västvärlden. I Danmark erbjuds alla barnaföderskor KUB-test för att ta reda på om deras foster har den där extra kromosomen som är orsaken till den varianten av människa och där föds nästan inga barn med Downs syndrom längre.
Politiker, medicinsk vetenskap och ängsliga, osäkra föräldrar har nu i en informell allians bestämt att Glada Hudik-teatern inte ska ha några Downs-människor som skådisar i framtiden. I smyg har dr. Mengeles visioner börjat bli sanna genom att vi gör oss av med det konstiga och annorlunda* i människosläktet. Åtminstone dem som vi kan scanna på fosterstadiet, nämligen dem med downs syndrom.
Torbjörn Tännsjö och andra mindre kända utilitaristiska filosofer menar att detta ökar lyckan i samhället som helhet. Genom att utrota människor med Downs syndrom ökar lyckan i hela människokollektivet, menar de. Alltså ska vi rensa ut dem redan på fosterstadiet- än så länge tvekar många inför att skjuta ner dem på öppen gata.
Men då undrar vän av ordning: Exakt HUR skulle lyckan i människokollektivet öka genom att utrota denna variant av människosläktet?
Skulle mänskligheten som helhet också bli lyckligare om alla människor med rakt hår utrotades? Alla skelögda? Alla astmatiker? Alla dansbandsmusiker? Alla människor under 160 cm längd? **Borde vi testa om det blir så? Borde inte då alla vi närsynta med fult hår, under 160 cm ställa upp på att låta oss avrättas för att på så sätt hjälpa mänskligheten framåt?
Jag vet inte.
Jag vet i alla fall att min lyckokvot inte skulle ändras nämnvärt av att den normalstörde Torbjörn Tännsjö försvann, kanske skulle den bli något högre, men knappast i sådan grad att jag anser det motiverat att rensa bort honom. Jag vet däremot med säkerhet att min lyckokvot skulle sjunka drastiskt om Ewa, med downs syndrom, inte skulle rita hjärteteckningar till mig när jag bäst behöver det.
*Märk väl: inte sjuka, man blir sällan svårt sjuk av Downs syndrom. Man blir bara annorlunda än de flesta.
** Torbjörn Tännsjö anser också att föräldrar ska få välja bort barn på de premisserna.
Midfastosöndag
Brödundret där en liten pojkes villighet att dela sin matsäck av fem kornbröd och två fiskar mättade tusentals hungriga människor som satt i gräset och lyssnade till Jesu undervisning firas på Midfastosöndagen. En berättelse som gripit mig sedan jag var liten söndagskoleunge i Tuolluvaara kyrka och jag försöker alltid vara på gudstjänst den dagen. Så blev det också denna midfastosöndag och jag hade som vanligt tur, det var en fin gudstjänst i vackrast tänkbara väder i medeltidskatedralen vid Kalix älvs mynning.
Dagens fastetips: Tro aldrig att det du har att ge är för lite, för värdelöst, så att du avstår från att dela med dig.
Altaret med det vackra altarskåpet från Antwerpen när skulpturkonsten där stod som högst under senmedeltiden
På väg till gudstjänsten lyssnade jag på Alltid på en söndag (länk här intill) som avslutades med ett stycke ur Bach Matteuspassion. Där sjöngs den av kontratenor och gossopran men jag har lite svårt för kontratenorer, lite less på alla sådana i dagens rockmusik kantänka, så jag väljer denna version med sopran och kontraalt, kontraaltar får jag däremot aldrig för mycket av:
Dagens fastetips: Tro aldrig att det du har att ge är för lite, för värdelöst, så att du avstår från att dela med dig.Aron fotar i stallet
Mamma rider
Höladans knut
Majan äter
Vackert väder
Janne i rumsarrest
Chateaus framhov
Vilda tag i stallet
Chateau stod och myste i vårsolen medan vi avhårade henne när Janne störde friden foto: Aron
Idag blev det lite dramatik på stallbacken. Jag och Aron höll på att göra i ordning Chateau. Aron kratsade hovarna medan jag just skulle till att sadla när Janne plötsligt kom galopperande. Han bockade och brallade som värsta rodeostjärnan och när hans hovar kom farligt nära Chateau satte jag in henne i stallet. Aron tyckte den jättestora "vilden" var skrämmande så jag stängde in honom med Chateau. Majan stopep och surade mot honom men var annars förvånansvärt lugn.
Janne kollar oroligt efter kompisen som skyms av snödrivan innan han beslöt sig för att rymma foto: Aron
När jag skulle ta fast Janne kutade han ut på byvägen mot E4an till. Iskall skräck!Nå han återvände och jag fick fast honom och satte honom i husarrest i boxen. Inga kom ut och vi inspekterade stängslet. Det visade sig att han helt enkelt trängt igenom undre tråden på grinden och helt demolerat handtaget. Det låg ett extrahandtag i stallet så det var lätt att fixa. Troligen blev han orolig när Chateau försvann utom synhåll. Jaha, den enda som inte rymt denna vecka är alltså Majan. Chateau gjorde det i måndags. vad ska vi göra med utbrytargänget?
Janne i husarrest efter utbrytningen foto: Aron
Chateau är dock enklare till sin natur, hon vill inte följa med någon annan på utflykt, hon vill äta. Därmed är hon lättare att fånga där hon står vid någon höbal och sliter i plasten. Nu får jag försöka hitta på någon distraktion åt Janne när jag ska rida för ridbanan är helt utom hans synhåll. Eller så får jag ta in honom när jag ska rida. Lös på byn vill jag inte ha honom. Majan följer ju med oss lugnt när vi rider-men Janne verkar inte vara den typen om man säger.
Majan och Pila är två hästar som det går utmärkt att rida tillsammans med, lite tveksamt om Janne funkar lika bra
Långpromenad med Kapten och Chateau
Vissa dagar är Majan så lugn att vi vågar rida iväg till havet utan henne. det var en sådan dag idag. Kapten följde också med och Linnea, som fotade. Trots regnet blev det en av de mysigaste riddagarna på mycket länge. Chateau var stillsammare än vanligt och Kapten tyckte verkligen om att lunka bredvid henne när vi tränade samlad galopp i slasket.
Gammal teknik
Barockbloggen intresserar sig mycket för gammal teknik, den där supersmarta och enkla som det är svårt att förstå hur man klarat sig utan och ännu svårare att förstå hur man en gång hittade på den. Stickning är en sådan teknik och vävning en annan.
Trasmattor ligger mig speciellt varmt om hjärtat. Jag gör mig ogärna av med klädesplagg jag älskar men till slut blir de älskade jeansen och t-shirten som en gång var så fin redo för trassaxen. Då är det så skönt att veta att de får ett nytt liv som stadiga, vackra och värmande mattor. För så fort ett plagg har gjort sitt åker det till mammas trashantering. Miljövänlig återvinning, vackert och funktionellt på kalla golv; det kan inte bli bättre.
Mamma är fena på alla slags hantverk men hennes största intresse är vävning. Här har hon startat sin egen blogg Berits skönvarp. In och titta på allt snyggt hon gör, man kan beställa mattor av henne också om man blir sugen-vilket man gärna blir.
Kapten vilar på en av mammas fina mattor, min födelsedagspresent i höstas
Trasmattor ligger mig speciellt varmt om hjärtat. Jag gör mig ogärna av med klädesplagg jag älskar men till slut blir de älskade jeansen och t-shirten som en gång var så fin redo för trassaxen. Då är det så skönt att veta att de får ett nytt liv som stadiga, vackra och värmande mattor. För så fort ett plagg har gjort sitt åker det till mammas trashantering. Miljövänlig återvinning, vackert och funktionellt på kalla golv; det kan inte bli bättre.
Mamma är fena på alla slags hantverk men hennes största intresse är vävning. Här har hon startat sin egen blogg Berits skönvarp. In och titta på allt snyggt hon gör, man kan beställa mattor av henne också om man blir sugen-vilket man gärna blir.
Midfastotiden
Det är en tid att längta till, midfastotiden. Naturen vaknar på allvar, fastan kommer ju alltid nära vårdagjämningen och mellanöstrens stora vårfest Noruz.
Fastans tema att avstå från vissa saker gör att det nödvändiga träder fram på ett nytt sätt och det passar så bra med årstiden, som i naturen är underbar samtidigt som det är en tid av svält. Vinterförråden av fett eller nötter börjar ta slut. Kadavren ute i markerna börjar bli avgnagda. De renar, älgar och rådjur som överlevt tills nu är tunna, om de inte fått stödfoder av generösa bönders höbalar och snälla människor som medvetet stödfodrat sina renar eller söta rådjur.
Rovdjuren som överlevt måste röra sig över större områden för att hitta mat, samtidigt som alla djur börjar längta efter ungar och någon att få dem med. Ungar är nödvändiga, de ska överleva många vintrar efter att deras föräldrar dukat under av snö, svält och kyla.
Midfastotiden är alltså inte bara en tid att längta till, det är också en tid att överleva. Att hitta det nödvändiga och hålla sig till det tills sommarens överflöd gör prioriteringar mindre viktiga.
Dagens fastetips: Ta en lång och tyst promenad eller skidtur i en skog nära dig och känn efter vad som är nödvändigt. Mata sedan fåglarna tills sommaren verkligen etablerat sig. De gillar fett och frukt som blivit ankommen=söt, kokosfett som blev över i julas, margarin på extrapris. Mata på så får de många ungar till vårsommaren och vad gör det om en ekorre också hittar till kalaset? Vi människor kan kosta på oss generositet.Ridkonst och integration
Hästar, som i grunden är så vänliga djur, sprider vänskap också bland människor, här betar och vakar Chateau och Pila medan Majan vilar i sommarhagen
Jag har världens bästa jobb, jag får arbeta med unga människor från jordens alla hörn och dessutom med hästar, ja tur som en tokig har man. När jag dessutom fått lyckan att handleda ett projektarbete som syftar till att få unga somaliska nyanlända kvotflyktingar att känna sig hemma i sitt nya land genom att lära sig umgås med hästar tillsammans med mina elever i SMR3, ja då är lyckan komplett.
Projektarbetet började i våras när eleverna gick i tvåan och ska besluta sig för vilket arbete de vill göra som det stora avslutande projektarbetet i gymnasiet. Deras karaktärslärare Maria Eriksson föreslog dem att fortsätta träffa de nyanlända somaliska ungdomarna som gjort ett besök i stallet. Fem av flickorna i SMR började arbetet på detta projekt som nu ska dokumenteras och presenteras. Den sista stallträffen dokumenterades av Lotta Nilsson på NSD. Men det kommer mer, förhoppningsvis ett större reportage också till våren då projektarbetet ska presenteras och betygsättas. Då får ni förstås läsa mer om detta roliga och efterföljansvärda arbete.
Nu får ni läsa inledningen till deras projektrapport som ett smakprov:
Intresset för vårt projekt började när IVIK kom och hälsade på oss på Holmen under våren 2011. De fick komma och vara med oss under en skoldag, som innebär både hästskötsel och ridning. Det var tillsammans med Maria Eriksson som idén till projektet växte fram. Vår klass funderade på förslaget och om de skulle gå att genomföra. Vi bestämde träff med IVIK för att se om intresse fanns och planerade tillsammans vad projektet skulle innehålla.
Vi märkte under vår första träff med IVIK att de var isolerade från övriga elever i skolan, de satt för det mesta själva under raster, i matsalen och var inte med svensktalande elever under lektionstid. Det vi reagerade mest på var att det försvårar IVIK elevernas inlärning av det svenska språket och att de hade få kompisar.
Detta gjorde att vi kände oss mer motiverade till det här projektet eftersom vi tycker att alla borde få känna samhörighet och att det ska vara roligt att komma till skolan!
Anti- Engagemang
Joakim von Anka, egoist och därmed höjd över all kritik
Alla som engagerar sig för något får höra att de gör fel, har ni tänkt på det? Här på barockbloggen får jag nästan bara beröm, men annars ifrågasätts alla som vill förbättra något för världen. Att helst inte äta kött provocerar folk oerhört, att rida med eftertanke likaså. När man skickar pengar till WASP, Svenska journalens läkarmission eller någon annan hjälporganisation får man alltid kommentaren: "Hur vet du att pengarna kommer fram?".
Ja, ett är säkert, pengarna de där människorna lägger på godis kommer ju fram direkt till Karamellkungen och godiset går direkt till fettreserven kring midjan där den kan komma till pass i händelse av att den personen hamnar i en naturkatastrof eller ett långvarigt krig. BRA. Det är den personens val-som jag aldrig lägger mig i.
Men alla vi andra som lägger upp länkar till Kony 2012, väljer att äta klimatsmart och gärna lägger en slant i Amnestys bössa, ja, tom ger en peng till den rumänska tiggaren på stan-vi ska ställas mot väggen, anklagas och trakasseras i alla möjliga sammanhang. Underbara Clara skriver bra om detta anti-engagemang.
Det är bakvänt och denna företeelse, anti-engagemanget, brännmärks härmed som barock företeelse!
Offerkoftan sitter illa
På en svensk sitter offerkoftan dåligt, även om det är ett svenskt nationaldrag att ta offerkoftan på. I Sverige får vi rösta, i meningslösa sammanhang som Melodifestivalen, men också i djupt meningsfulla sammanhang som kommunalval.
Vi svenskar får yttra oss helt fritt utan rädsla för andra repressalier än "nät-attacker" om vad som helst. Vi får fritt röra oss inom och utom landets gränser. Vi behöver inte springa för livet när vi ser en polis. Vi blir inte pryglade om vi har fel klädkod. Vi behöver aldrig välja vilket av våra barn som ska få mat idag-alla våra barn får mat.
Detta är exempel på mänskliga rättigheter som vi anser vara helt självklara. Men det är långtifrån en självklarhet jorden runt. Läs denna intressanta rapport från Diakonia och begrunda hur du vill använda din tillgång till mänskliga rättigheter.
Dagens fastetips är att stödja Diakonias arbete.
Vi svenskar får yttra oss helt fritt utan rädsla för andra repressalier än "nät-attacker" om vad som helst. Vi får fritt röra oss inom och utom landets gränser. Vi behöver inte springa för livet när vi ser en polis. Vi blir inte pryglade om vi har fel klädkod. Vi behöver aldrig välja vilket av våra barn som ska få mat idag-alla våra barn får mat.
Detta är exempel på mänskliga rättigheter som vi anser vara helt självklara. Men det är långtifrån en självklarhet jorden runt. Läs denna intressanta rapport från Diakonia och begrunda hur du vill använda din tillgång till mänskliga rättigheter.
Dagens fastetips är att stödja Diakonias arbete.Kattegori
Barockbloggen saknar en egen kattegori. Nu är den invigd eftersom mitt liv består i så hög grad av katter. Här är gamle Tyson som påkallar uppmärksamhet i köksfönstret, han vill in eller vill ha mat när han knackar på rutan. Andra gånger vill han följa med på promenad:
Solsken eller snö spelar ingen roll, bara han får följa med och ibland åka en stund i mattes varma famn.
Bach h-mollmässa Sanctus
Vi är många som aldrig bir färdiga med detta magiska stycke musik; Bach h-mollmässa. Därför lägger jag ikväll, när vi närmar oss midfastan, ut Sanctus ur denna mässa:
Hunger
Stilleben med kalkonpaj Pieter Claesz 1627
Att vara hungrig är inte farligt-för oss svenskar. Vi bara väntar på den mat vi vet ska komma snart. Men det finns fortfarande människor som måste lägga sig hungriga varje kväll. Det finns mammor som måste tänka på vilket av barnen som ska få äta sig mätt idag och vilket som får vänta till en annan dag.
På 1600-talet var hela Europa fullt av svältande och halvsvältande människor. Alla, även de mest välbärgade visste hur en undernärd människa såg ut. Vi är också omgivna av poster childs med undernäringssyndrom-men få har träffat dessa ungar med rött svintohår. Helt utan underhudsfett men med svällande mage luktar de aceton pga att kroppen bryter ner de sista reserverna som fins och bildar ketoner så hjärnan ska få energi. Apatiska sitter de i skuggan utan att bry sig om flugorna som kryper i ögonvrårna. De märker inte flugorna, de märker ingenting och även om de skulle få mat skulle de inte kunna äta. Att få svältande barn att börja äta igen är en svår konst.
På 1600-talet var det en lyx att äta sig mätt varje dag. Man var medveten om det och i det välmående nederländerna blev matstilleben högsta mode. Den som både hade råd med mat och att beställa en målning av denna mat var i sanning en rik människa. det kan tyckas makabert i en tid då svältande mnnsikor låg på gatan och dog. Men vi visar upp våra hus inte bara en bild av maten utan hela vår hus som är så rikt och dyrbart att inte ens den rikaste borgare i Amsterdam på 1600-talet hade sett maken.
Även borgarna i Holland såg orättvisan och man inrättade fattighus och sjukförsäkringssystem redan på 1600-talet. Vi har liknande system i Sverige som gör att vi slipper bära ihjälsvultna spädbarn från vår tröskel på morgonen och vi har också den stora förmånen att kunna bekämpa svälten i hela världen.
Dagens fastetips: Bekämpa hungern med Svenska kyrkans fasteaktion. Rolig för er som är med i facebook är denna fastekampanj.
Kvinnodagens bästa text
Den kan man läsa här. Dennis Mukwege är överläkare på Panzi-sjukhuset i Kongo DRC där man blivit tvungna att specialisera sig på våldtäktsskadade kvinnor. Dagens fastetips blir alltså att stödja Panzi-sjukhuset det kan du bl.a göra genom Svenska Journalens läkarmission.Kvinnor till häst
PÅ kvinnodagen passar det Barockbloggen ypperligt att presentera kvinnor och deras hästar i konsten.
Drottning Kristina till häst
Sébastien Bourdon
Ryttarporträtt av Mademoiselle Croisette
Carolus Duran
Lady Godiva
John Collier
Dam till häst
Karl Briullov
Sir Isumbras vid vadstället
Sir John Everett Millais
Adelsdam till häst
Skoklosters samling
Valkyria
Peter Nicolai Arbo
Nott
Peter Nicolai Arbo
Okänd titel
Frederick August Wenderoth
Sébastien Bourdon
Ryttarporträtt av Mademoiselle Croisette
Carolus Duran
Lady Godiva
John Collier
Dam till häst
Karl Briullov
Sir Isumbras vid vadstället
Sir John Everett Millais
Adelsdam till häst
Skoklosters samling
Valkyria
Peter Nicolai Arbo
Nott
Peter Nicolai Arbo
Okänd titel
Frederick August Wenderoth
Kvinnoporträtt
Idag är det internationella kvinnodagen och tidningar satsar stort på att ha 50% kvinnor på bild och i text denna dag. Efter denna ansträngning brukar det vara tunnsått med kvinnor-så icke på Barockbloggen förstås. Ändå ska dagen firas med en bildbomb av kvinnor, alla målade av Frans Hals, nederländsk målare 1583-1666 född i Antwerpen och verksam Haarlem där han avbildade borgarskapet på ett underfundigt realistiskt vis.
Porträtt av en dam
Föreståndarinnor för de gamla männens fattighus i Haarlem
Catharina Hooft med sin amma
Marie Pietersdochter Olycan (=olyckan)
Det förlovade paret Stephanus Geraerdts och Isabella Coymans
Brölloppsbild av Isaac Massa och Beatrix van der Laen
Marie Pietersdochter Olycan (=olyckan)
Det förlovade paret Stephanus Geraerdts och Isabella Coymans
Brölloppsbild av Isaac Massa och Beatrix van der Laen
Porträtt av en dam
Porträtt av en äldre dam.
Föreståndarinnor för de gamla männens fattighus i Haarlem
Barockmamma
The Cholmondeley Sisters and their Swaddled Babies
Skogsnymfens vackra blogg kom mig att tänka på denna målning av två nyblivna mammor, The Cholmondeley Sisters, ca 1599-1603. De sägs ha "fötts samma dag, gift sig samma dag och fött barn samma dag". De sitter i sängen hårt korsetterade-hur obekvämt det är med svällande mjölkbröst syns nästan på deras ansträngda ansiktsuttryck.Barnen ser ut som om de ligger i en gietka, så hårt lindade är de. Säkert inte dumt om de hade anlag för skolios och de sov nog lugnt, men många barn dog förstås i plötslig spädbarnsdöd förutom alla andra faror en liten människa skulle möta i början på 1600-talet. 50% av barnen dog innan de fyllde ett år. Statistiskt sett så var alltså ett av dessa nyfödda barn döda ett år senare.
Därför kan deras röda dopklänningar och hårda lindning också vara en påminnelse om en svepning och en liten baby-kista. det är säkert ingen tillfällighet. Denna tid var en tid av bråd död och konsten sa "memento mori" till de rika som hade råd med sådana här praktfulla bilder. Detta sätt att komponera konstverk användes annars bara till tidens gravskulpturer.
Dagens fastetips: Stöd FNs milleniemål att minska spädbarnsdödligheten genom att stödja UNICEF. Från 1990 till 2010 sjönk den i det värst drabbade landet, Sierra Leone, från 162 döda per 1000 levande födda till 114/1000. Vi gör alltså skillnad! Modiga Madde och Snygge Storm-Janne
Madde har köpt en häst som är jättestor och väldigt pigg. Storm- Janne heter han och är hur snygg som helst. Han kallas Janne, men Madde tycker Storm hade passat bättre. Tålmodigt jobbar Madde på att lära honom att stå still när man sitter upp. De är ett stiligt ekipage när hon väl är uppe hur som helst:
Sportlovshäst
Vad skönt att hinna vara en måndagmorgon i stallet, göra sina jobb sent på kvällen, som nu. Vad skönt att solen skiner och ponnyn är pigg:
Vad skönt att ha tid att avhåra henne medan hon står och solar. Ridningen blir en dans en sådan morgon.
Akvariet-en barockmöbel från Kina
Drakfisk i saltvattensakvarium
Den trogna följaren har nog förstått att Barock-Olga gillar djur och natur. Inget sätt att studera naturen är mer bekvämt och rogivande än att ha ett akvarium. Akvariets historia börjar i Kina. Där hade man karpdammar i trädgården och när vintern kom tog man in fiskarna och förvarade dem i stora porslinsurnor tills det var dags att flytta ut i trädgården igen. Desaa fiskar var de hos oss så välbekanta guldfiskarna och koi, som vi numera också har i dammar i södra Sverige.
Clownfisk
När borgarskap och aristokrati i Europa fick smak för kinesiska vanor i allmänhet och det skira kinesiska porslinet i synnerhet, under 1600- och 1700-talen skeppades också tåliga guldfiskar med de stora porslinsurnorna till Europa. Dessa urnor var i Kina tillverkade just för att hålla guldfisk i dem och 1611 kom den första sk. Drakurnan med guldifiskar till Europa. Guldfiskar var länge sällsynta rariteter och en oerhörd lyx för samhällets elit. Madame de Pompadour, Louis XVs mest berömda offentliga älskarinna/maîtresse fick guldfiskar genom det franska ostindiska kompaniet 1750 och det var en säregen händelse som väckte stort uppseende.
Carl von Linné fick en guldfisk 1740 av svenske ambassdören vid danska hovet och han beskrev den som "detta märkvärdiga husdjur". Där hade Linné rätt, visst är akvariedjur husdjur, men ändå inte. De lever sina liv ganska likt det vilda livet i sina små mikrokosmos där balansen mellan växter, ljus, temperatur och fiskantal är så viktig att upprätthålla-en daglig påminnelse om vår vackra planet och dess behov.
Dagens fastetips: Ät mindre kött för djurens och planetens skull! Läs denna krönika av Lina Norberg-Juuso.
Clownfisk och gul kirurgfisk
Det mesta jag kan om akvariefiskar och dess historia har jag lärt mig genom Gun-Britt Sundström. Hennes Akvarieboken ICA förlag kan jag rekommendera för den personliga stilen hon framför sitt gedigna kunnande med.
Barnridning
Barnen har fått ett positivt ridskov de med efter ridlektionen i onsdags då de hoppade på shettisridskolan. Lillebror var så lycklig att han skrev ett brev till Rolf-Göran Bengtsson:
"Hur började du hoppa ? jag började vägra när jag skulle börja.
då så ville jag. då fråga jag om jag fick hoppa .
Då fick jag hoppa och det var inte läskigt bara kul. Jag hoppade första gången idag. Såbbe heter hästen."
Men både igår och idag var det bara storebror som ville rida. Det blev trav och galopp. Tyvärr fick pappa bara bild på skritt och trav.
Barocka företeelser-rasister i cyberrymden
Vänstertomte i skogen aka Barock-Olga/Alma-Lena, notera de röda tomtekläderna
Lilla Barockbloggen, med högst 100 kloka, vänliga och intelligenta följare om dagen, har fått obehaglig påhälsning från en anonym människa som av allt att döma hänger på rasistiska bloggar där man på lösa grunder anklagar mig för att sprida obekräftade rykten om pastor Jean. På bloggen ifråga kallas Barock-Olga ,och andra som gör som jag, "vänstertomtar" och alla som tror på källor i Kongo anses naiva.
Om vi säger så här: jag är hellre naiv än tar i dessa desperat oinformerade rasister och främlingsfientliga åsikter med tång. Jag är stolt över mycket i Sverige men hur vi behandlar människor i nöd kan vi inte alltid vara stolta över. Jag tror på demokrati och därför tror jag att det gör skillnad att göra som jag gör-ta reda på så mycket fakta, så nära källan som jag kan-i Kongo har jag fördelen av att jag kan franska- inte lita på ryktesspridning på lösan grund och sedan informera andra om det jag vet.
Därför startade jag tillsammans med Sofia Lilly Jönsson Öppet landskap och där skrev jag detta inlägg för några dagar sedan. Helt ovetande om de tokiga rasister som sprider lögner på nätet. Men det passade kusligt mycket in på vad som skulle komma visade det sig.
När jag skriver debattartiklar, engagerar mig för människor i nöd och översätter dokument händer det att även denna lilla tant i ett hus vid skogens slut blir utsatt för tokiga påhopp. Här på bloggen brukar jag slippa, men någon från rasistnätverket jag nämnde har googlat allt som har med Jean att göra och hittat hit. Detta inlägg skriver jag för att mina riktiga följare ska veta vad som är på G där ute i rymden och kolla länkarna jag ger så får ni ännu mer information. Josefin Arenius har haft mycket kontakt direkt med Kongo
Jonas Bergström som hängts ut personligen med namn och bild på nämnda rasisthemsida.
Sofias inlägg på Öppet landskap.
Barockhimmel
Vårvinterhimlar är så vackra, som här i skymningen, som en dramatisk barocktavla målad med pastellfärger.
Som i de här två målningarna av Diego Velasquez:
Bredas kapitulation
Hertig Olivares till häst
