Ålder är sannerligen ett relativt begrepp som ändras över tid.

Romerska soldater pensionerades vid trettio års ålder. Då ansågs de ha gett av sin ungdomstid och skulle från sin medeldålders position ändå ha mycket kvar att ge på den colonia, bondgård, som de fick som pensionsutbetalning.

När Dante Alighieri (1265-1321) skrev sin Komedi (första delen utkom 1317), som brukar benämnas gudomlig, skriver han om sig själv under  jubelåret 1300. Då var han 35 år gammal. Han börjar sin text:

Nel mezzo del cammin di nostra vita
  mi ritrovai per una selva oscura
 ché la diritta via era smarrita.

 Ahi quanto a dir qual era è cosa dura
esta selva selvaggia e aspra e forte
che nel pensier rinova la paura!

Jag stod i mitten av min levnads bana
då i en nermörk skog jag mig befann,
där ej mer väg och stig jag kunde ana.

Ej vet jag längre hur jag skildra kan
en skog så full av grymheten och nöden;
vid minnet än mig skräcken slår i bann.

Ur Divina Commedia, Första sången, vers 1-9
övers. Åke Ohlmarks

När Sverige ville bli stormakt i Europa fick man kalla in soldater från byarna i landet. Dessa soldater skulle fram till 1630 vara 15-40 år gamla, man får anta att man vid fyrtio ansågs vara vad vi kallar medelålders. Men redan då började man flytta upp medelåldern lite högre, mest beroende på att svenska armén alltid behövde nya rekryter på grund av de ständigt pågående krigen som skördade många soldatliv.

Pappa Bach, Johann Sebastian föddes 1685 och dog 65 år senare 1750. När han var 35 år var han änkling med 4 barn och gifte om sig med Anna Magdalena Wilcken. Paret fick 13 barn. Vid 35 års ålder började också hans arbete i Leipzig och under resten av sitt liv komponerade han musik och skrev musikteoetiska verk i stort sett fram till sin död. Som musiker var J.S. Bach långt ifrån någon dussinmänniska, men hans livslängd var ganska typisk för hans tid och samhällsklass. Han var 65 år när han dog och vid 35 års ålder var han fortfarande ung nog att börja en ny tjänst och utöka sin familj med ny fru och 13 barn.

När Dante levde blev man knappast mer än 70 år annat än i undantagsfall och även under 1600-talet var man gammal vid sjuttio och riktigt sensationellt gammal vid åttio. Bach ansågs ha levt ett långt och fullt liv när han var 65 år 1750.

Numera har kungen fullt upp med att skicka telegram till alla 100-åringar i riket och många tycker att en människa som dör vid sjuttio års ålder är lite väl ung. Medelålders blir man tidigast vid 45 och medelåldern pågår nästan tills man är över sjuttio. Vi har estradartister som Ulf Lundell som menar att 40- 50 är man inne i ungdomens ålderdom, men alltså fortfarande ung. Bråddjups utmärkta blogg reder ut alla statistiska och matematiska begrepp om nutida siffror.

Frågan om ålder är också relativ ens egen ålder. När jag var femton tyckte jag Bob Marley dog i en helt normal ålder när han var 36 år gammal. Marilyn Monroe var ju också över trettio när hon dog, vad var det för tragiskt med det, något ska man ju dö av? Nu tycker jag trettioåringar är fjortisar som knappt hunnit bli torra bakom öronen och jag ler åt mina föreställningar om livet som jag hade då. Till exempel hur jag kunde ledas åt livet ibland och känna mig urgammal när jag fyllde 19.

Nu känner jag glädje över varje ny dag och förväntar mig idel bättre dagar ju äldre jag blir och nåde den som försöker sig på att ge mig dödshjälp när jag blir gammal! Det är antagligen detta som är att vara härligt medelålders och då spelar det ingen roll om någon vill hävda att jag är ung. Jag är i den gyllene medelåldern och jag njuter av varje sekund!

Här nu ett sällsynt undantag i barockbloggen en purfärsk låt, i jämförelse med den musik som vanligen presenteras här, även i detta sammanhang är åldern relativ: "Gamle farbror" Marley, då "thirty something", alltså ganska ung, medelålders eller gammal nog att dö när som helst-beroende på perspektiv.




/>