Dagens namnsdagsbarn är Virginia, jungfrun. Den jungfru som främst är i åtanke här är naturligtvis mamma Maria. I dagens Ad lib, som vanligt utmärkt ,kan man njuta av den ljuvligaste musik skriven till hennes ära.

Fru Barock-Olga är själv semper virgine, alltid jungfru, som vi septemberbarn kan säga utan tvekan. Där slutar faktiskt inte alla jämförelser med mamma Maria, jag fick nämligen också min förstfödde son när jag var tonåring. Men därefter tar de slut.

Jag är inte alls så modig som hon var. Jag hotades inte av stening när jag väntade min pojke. Tvärtom blev man ompysslad, mödravårdad, beundrad och gratulerad och överöst med fina presenter. Jag behöver inte heller stå vid hans kors där han torteras till döds. Ja, jag hoppas innerligt att jag slipper bära honom till hans grav av någon orsak alls även om han inte lär bli korsfäst.

Jag kan inte förstå Maria-allergin som drabbat många i de protestantiska länderna efter reformation och barockens blodiga krig med olika tolkningar av kristen tro som täckmantel för imperiebyggarna in spe, bland andra vår kung Gustav II Adolf. Hon är en kraftfull gestalt och lysande förebild på många sätt. I hennes närhet finns också en av få positivt porträtterade män i Bibeln: Jesu pappa Josef.

Maria är en tuff tonåring som trots hot om ett vidrigt dödsstraff tackar ja till att föda Jesus, men Josef är också en hårding av segaste virke. Han gifter sig med en flicka som är gravid och han vet att han är inte barnets far. Han fostrar Jesus som om det vore hans egen son. Han verkar ha hunnit dö innan Jesus gör det, för vid korset verkar Maria vara änka. Men han fostrade Jesus till en fri och generös man med den egenskapen att han kan vara vän med kvinnor. Det måste ha varit unikt på Jesu tid. Josef måste också ha varit en ovanlig person precis som Maria. Det verkar ha varit som gjorda för varandra.

Josef påminner mig om min egen man som är en sådan utmärkt far till våra barn och som också fått söner som vågar gå mot strömmen. Denna bloggpost blir därför mycket personlig, en hyllning till två av de män som betytt mest för mig i livet: min storson Fredrik Johannes och hans pappa Thomas, en man som i mycket påminner om pappa Josef även om jag inte är särskilt lik mamma Maria.

Dagens musik blir förstås Händels Messias; Unto us a child is born, a son is given!