Drottning Elizabeth I av England förstod värdet av symbolhandlingar (till skillnad från Sveriges oupplysta kronprinsessa Victoria). När hon kröntes lät hon en hand ge henne ett svärd ur en sjö utanför slottet för att symbolisera att hon var kung Arthurs efterträdare och fick ta emot Excalibur från "the lady of the lake". Detta gjorde hon eftersom det alls inte var självklart att hon, en kvinna, skulle respekteras som monark och tronföljare. Hon blev dock den mest lysande av Tudor-regenterna och hennes regeringstid kallas The Golden Age.

Elizabeth I var på alla sätt en god representant för den upplysta monarken. Hon talade sju språk, varav fem helt flytande. Hon intresserade sig för och var väl insatt i tidens alla viktiga frågor inom vetenskap, politik och kulturliv. Genom mamma Anne Boleyn hade hon fått både lusten att lära, en god utbildning och engagemang för folkbildning. Detta modersarv gjorde att England fick stora grupper läskunniga medborgare som kunde delta i samhällslivet och genom reformer bygga upp en demokrati och allmän välfärd långt före de flesta europeiska länder.

Men hade drottning Elizabeth I varit en galen monark, korkad och grym. Hade hon ändå fått makten, för det var inte hennes egenskaper och bildning som gjorde henne till Elizabeth I, det var bara hennes släktskap med pappa kung Henrik VIII som gjorde henne till drottning.