Barockbloggen

Idag fyller min vän Ann-Helen år. Jag är så glad att hon är född! Vi är båda septemberbarn vilket innebär att vi kan fira våra födelsedagar tillsammans med fjällvandring. Nästa helg blir årets vandring. Våra vandringar brukar bli pilgrimsvandringar som vägleder oss i svåra beslut och frågor under året som kommer. Vår vänskap är stark, inte bara på grund av att Ann-Helen är den bästa vänskapsvårdare man kan tänka sig, utan också för att vi båda har en gemensam vänskap med en tredje person som här besjungs med toner av Bach. Det får bli min födelsedagspresent till min kära vän, tills vi ses om en vecka.

Det har varit tyst på barockbloggen ett längre tag. Dels beroende på att överst på alla prioriteringslistor här hemma står "fölet". Varje kväll när vi läst färdigt vill pojkarna alltid be för fölet. Det märks i bloggen förstås mycket häst blir det och därmed ingen musik. Men också för att min tid just nu är ganska så inrutad, med roliga och intressanta arbetsuppgifter som inte lämnar någon tid över för bloggande eller musik. Nu börjar dock min barockmusikabstinens göra sig påmind å det starkaste. Så det var härligt när barnen såg på Supersnälla Silversara och dagens avsnitt bjöd på både Bach och Pachebel.

Förra veckan hörde jag Önska i P2 på radion, en dubbelkonsert av Bach som jag vill dela med mig av. På sistone är det så där att jag råkar höra något i bilen, på väg någonstans-den här gången var det till stallet- eller för att barnen ser på något program på TV medan jag fixar i köket. Tid till att bara lyssna på musik finns helt enkelt inte för tillfället.


Nu har jag lyckats hitta dubbelkonserten, inte samma version, men ändå tidlöst vacker musik: