"Snart är vi de som levde för länge sedan" *
Min käre make skannar in gamla bilder för en utställning nästa helg. Jag fick syn på en bild av glada anställda på Hjalmar Lundbohmsgården 1997. Där sitter nuvarande chefen för Norrbottens museum, Curt Persson, då vår chef, omgiven av oss "sommarbarn" och de året runt-anställda husmödrarna Febe och Sigrid.
Vi "sommarbarn" är förstås stadgade människor på alla sätt vid det här laget, utan möjligheter att hoppa på roliga sommarjobb som detta var. Jag och Johan håller fortfarande kontakten och ibland stöter jag ihop med Curt Persson eller Sigrid, men jag vet inte hur det är med de övriga på bilden. Snart kommer Hjalmar Lundbohms-gården inte att finnas på sin ursprungsplats längre-om den alls kommer att finnas. Gruvan äter upp själva marken den står på.
När jag ser bilden inser jag att den kunde vara del av den permanenta fotoutställning vi hade på gården med gamla svartvita bilder från Kirunas två första decennier. Precis så här stod rallare och kockor uppställda framför sina baracker när Malmbanan byggdes när 1900-talet var nyare än 2000-talet är nu. Alla de där människorna var som vi, unga och fulla av liv och drömmar. Nu är dessa vitala unga kvinnor och män de som levde för länge sedan.
Snart är det vi som levde för länge sedan...
* Styrbjörn Ejneby i Bondens tid på jorden.
Vi "sommarbarn" är förstås stadgade människor på alla sätt vid det här laget, utan möjligheter att hoppa på roliga sommarjobb som detta var. Jag och Johan håller fortfarande kontakten och ibland stöter jag ihop med Curt Persson eller Sigrid, men jag vet inte hur det är med de övriga på bilden. Snart kommer Hjalmar Lundbohms-gården inte att finnas på sin ursprungsplats längre-om den alls kommer att finnas. Gruvan äter upp själva marken den står på.
Rallare med "sin" hushållerska framför sin koja medan de byggde bana mellan Porjus och Gällivare för länge sedan.
När jag ser bilden inser jag att den kunde vara del av den permanenta fotoutställning vi hade på gården med gamla svartvita bilder från Kirunas två första decennier. Precis så här stod rallare och kockor uppställda framför sina baracker när Malmbanan byggdes när 1900-talet var nyare än 2000-talet är nu. Alla de där människorna var som vi, unga och fulla av liv och drömmar. Nu är dessa vitala unga kvinnor och män de som levde för länge sedan.
Snart är det vi som levde för länge sedan...
* Styrbjörn Ejneby i Bondens tid på jorden.
Kommentarer
Postat av: Miriam
Jag brukar tänka på det när jag jobbade inom äldreomsorgen, och såg bilder på de gamla när dom var unga. Att där har dom hela livet framför sig, och att det kändes som nyss det var. Och att tiden går inte saktare för oss utan tiden bara rusar i väg, när vi ska stressa och fara flänga hit och dit, man måste stanna upp ett tag och leva och njuta nu! För snart som du skriver så är vi gamla och blickar tillbaka på korten när vi var unga.
Postat av: Miriam
:D
Postat av: Alma-Lena
Miriam: Miriam: Du är så klok. Man måste påminna sig om hur fort livet går för att det inte bara ska rinna iväg tror jag.
Trackback
