Allt du önskar- ett spännande inlägg i en aktuell debatt

Klicka på bilden så kan du höra programmet.

När madame Skugga sa att Kurre var dum som inte ville vara med på kuppen mot varuhuset och dela bytet med de övriga klappsnapparna svarade han : Jag har något mycket bättre, en familj.

I radiokalendern har Elvira tagits om hand av två mycket underliga föräldrar när hennes mamma försvunnit. Familjen Lancelot ägnar dagarna åt att köpa och packa upp saker de köpt. De har privatjet och en söderhavsö och massor av tjänare. På nätterna sover de med syrgasmask för då eldas deras saker upp och röken är giftig. Grannarna kan de inte se, bara höra bakom en hög mur. Grannskapets barn blir sjuka av röken men familjen Lancelot duperar kommunens tjänstemän så de kan fortsätta sin miljöfarliga hantering.

Vi som följer denna kusligt spännande berättelse vet att detta också är ett mästerverk i all blygsamhet. Den hänger också tydligt ihop med Tjuvarnas jul, fast den berättas ur både ett mindre realistiskt men också mer realistiskt perspektiv. För visst är den kusliga instängda familjen Lancelot som ägnar hea livet åt att shoppa, äta och träna, med en tur till medicinskåpet-mer välfyllt än Michale Jacksons- emellanåt en tsiliserad bild av hur vi lever i EU. Ständigt konsumerande omgivna av en hög mur mot dem utanför. Några utvalda barn får det orimligt bra materiellt sett, men i själen är det inte lika gott ställt.

Jag kan inte nog prisa dessa kalendrar som vågar ta i den heta potatisen vår galna konsumtion och vad som verkligen är viktigt. Årets kalendrar tar barnen på allvar, tar livet på allvar. De barockar fett, helt enkelt!

Härligt :D jo jag tyckte "allt du önskar" var spännande från början och vi lyssnar var morgon på arbetet,radion brukar alltid vara på, verkligen aktuella problem. såg tjuvarnas jul på webben charlie har blivit placerad på daghemmet och det är en förfärlig föreståndare som driver det han utnytjar barnen som arbetskraft och han sa :- detta är inget daghem det är en arbetsplats. Tänkte det där känner nog "stora barn" igen vi lever för att arbeta åtminstone här i norden där vi är så starkt knutna till vår yrkes roll.och när folk går i pension kan dom känna sig förbrukade.

Lars: Jo, fast jag tror nog alla människor är bundna till ett yrke och en försörjning. Arbete som glädje och förbannelse kommer vi nog aldrig ifrån-om vi inte lever på andra människors arbete. Hörde om en man 80+ från Grekland som gick i pension vid 70, flyttade till sin hemby i Grekland och tyckte det var så tråkigt att han flyttade tillbaks till Sverige och öppnade en korvkiosk.



Det gäller att hitta en meningsfull försörjning men samtidigt bygga sin identitet på annat än att tjäna pengar och förbruka dem. Också här behöver vi Jesus.

Håller med. Skönt att det finns lite motvikter till köphysterin.

Bråddjup: Ja, jag är extremt nöjd med årets kalendrar.

jo rätt Alma jag tänker så här att den arbetstids förkortning som miljöpartiet kämpar för är rätt vettigt för det ger alla möjlighet att mer styra om sitt liv om man inte har ett meningsfullt arbetsliv till att mer handla om familj och odla vettiga fritids intressen vi är ju matriellt sett rika i sverige, fast risken är väl som ny fattigdomen griper om sig att vi snart är tillbaka till 10 timmars arbetsdag och att vi måste jobba tills vi stupar.

Lars: Jo visst är det dit vi är på väg. Tragiskt! I Europas skuldkris kommer nu åsikter om att vi borde kopiera Kinas "stabilitet" för att klara oss ekonomiskt. Demokratin vinner inte på ett 2/3dels samhälle och dit är vi på väg nu-fler arbetslösa med liten inskomst fler som arbetar för låg lön och fler som bara blir rikare och tjänar mer och lockas att arbeta längre med extrabonusar. Samtidigt kommer inte unga in på arbetsmarknaden och även äldre som inte kommit in ordentligt-för dem är det nästan kört.



Mp har ett mycket vettigt förslag där som skulle vara bra för alla-men så länge den välbeställda medelklassen röstar för att få tvåhundra spänn mer i plånboken med skatteavdrag lär vi aldrig komma dit.



Jag låter pessimistisk, men jag ser årets julkalendrar som en möjlig ljusning. Kanske börjar människor vakna över det skeva i att vi lever på kinesiska barns arbete, arbetslösas hopplösa misär och fångenskap? Jag hoppas på det!