Idag har Beatrice namnsdag. Litteraturens mest berömda Beatrice finner vi i Dantes (Divina) Commédia.

Beatrice var Dantes amor amicitiae. Dante träffade den nioåriga Beatrice en kort stund när han var tio år gammal och betogs av hennes behagliga personlighet, hennes ljusa hy och smaragdgröna ögon. Sedan umgicks han med henne en kort stund 9 år senare senare när hon vuxit till en 18-årig ljushyllt adelsdam.  För vår tid verkar det så underligt att bli kär i en person som du träffat två gånger när du var ett barn, men för medeltidens människa var det ett idealtillstånd, den bästa sortens kärlek. Tomas av Aquino, den inflytelserika filosofen/teologen kallade detta idealtillstånd ;amor amicitiae= vänskapens kärlek.

Beatrice hade varit död i drygt 10 år när Dantes komedi tar sin början, han är ju 35 år i diktens inledning och Beatrice dog 25 år gammal, då var hon gift med Simon dei Bardi och Dante hade varit trolovad sedan 12 års ålder med Gemma Donati. Med henne fick han flera barn och dottern Antonia blev nunna i Ravenna och antog då namnet syster Beatrice.

Jag tänker på denna dotter som tog namnet Beatrice. Jag tycker det är så intressant med nunnors namn, de bestämmer ju själva vad de ska heta och kan då anta en hel identitet med sitt nya namn. En del nunnor tar mansnamn, det är helt okej i den queera miljön de lever i. Däremot har jag aldrig hört om en munk som antagit namnet Theresa eller Beatrice, det kanske finns, men vanligt kan det inte vara-även i klostrens celibatära tillvaro råder könsmaktsordningen så det är okej med flickor i jeans men otänkbart med pojkar i klänning.

Varför ville Dantes dotter heta Beatrice? Är det möjligt att hon valde namnet utan att känna till sin pappas musa? Ville hon hedra sin far eller var det betydelsen av namnet som gjorde att hon valde det? Beatrix/Beatrice betyder den saliga, ljusbringare, eller lyckobringande och det är ju trevligt att ha ett sådant namn. Att sedan pappas kära Beatrice dessutom guidade honom till paradiset måste ha varit lockande för en nunna-hennes livsuppgift var ju att öppna vägen till Himmelriket för andra människor. För det är ju det det kristna livet går ut på-att här och nu bli en del i Guds stora plan för hela skapelsen. Syster Beatrice levde därför på sätt och vis redan i paradiset i sitt kloster i Ravenna.

På så sätt passar det bra med hennes namnsdag kyrkoårets första vecka när vi läser om hur Jesus kom för att predika Himmelrikets ankomst:« folket som bor i mörker har sett ett stort ljus, och för dem som bor i dödens land och skugga har ljuset gått upp. Från den tiden började Jesus förkunna: ”Omvänd er. Himmelriket är nära.” »