På den gamla onda tiden före arbetar-nykterhets- och väckelserörelsen kallades denna årets mörkaste dag "Tomas fylletunna" vilket syftade på att julölet skulle vara färdigbryggt denna dag-och därmed avsmakas. Av namnet på dagen att döma, var det inte något läppjande det handlade om.

Allt var  alltså inte bättre förr. Exempelvis är julen för det stora flertalet bättre och vitare nu. Om man läser Jan Öywind Swahns Stora Julboken, vilket jag gör varje år vid denna tid, får man intrycket att julen mest var en ursäkt för att få supa sig mer redlös än det vanliga lulliga tillståndet som i stort sett hela den svenska befolkningen befann sig i. Nykterhets-och väckelserörelserna behövdes verkligen!

Utan dem hade barnen i ALLA familjer måst stå ut med konstiga personlighetsförändrade föräldrar och väldigt lite glädje och mycket ont om pengar till jul. En alkis väljer ju i alla händelser alltid alkoholen framför allt annat; barnen inräknade. Lina Juuso och Marcus Birro skriver så bra om den valfrihet vi har idag.

En sak till som barn i alla åldrar kan glädja sig åt denna märkesdag är julmustens existens. Hade vi inte haft nykterhetsivrande föreningsmänniskor i detta land, hade julmust inte funnits och vi  hade alla måst dricka öl, snaps och annat illasmakande och bedövande för smaklökarna till julmaten. Jan-Öywind Swahn delar ju sin samhällsklass förakt för arbetarklassens nykterhetsivrare så han raljerar lite över julmusten-men inte finns det många svenskar som vill vara utan den och inga slagsmål eller skräck i barnahjärtan skapar den. Bara härligt skum-egentligen bättre än själva drycken.

Denna adventskalenderlucka hyllar alltså det faktum att vi numera talar om Tomas som den dag då julefriden börjar och inte en "fylletunna". Hoppas alla familjer får en jul med julmust på bordet som jag och Lina Juuso alltid haft det. Det är en jul att se fram emot.