På Spanarna brukar man skämta om Kyndelsmässodagen som om det var en onödig fest att fira och lite gammaldags bortglömd. Nå, Barockbloggen tycker nu inte att man nödvändigtvis måste följa tidens alla nycker och i mitt hem har Kyndelsmässodagen hållits i ära, som jag skrev 2 februari. Det beror nu inte bara på att min älskade farmor föddes då utan också för att denna dag var en viktig dag i kyrkoåret, en märkesdag på väg mot våren och en slags liten julafton för oss barn. I många delar av Sverige (dör Finland länge var en viktig och stor del) räknades Kyndelsmäss som en liten julafton och firades lite i samma stil med ljus, sång och kyrkogång och extra god mat.

I kyrkans barnarbete gjorde vi ett spel i kyrkan där vi var Maria, Josef, Hanna och Symeon i templet. Senare när jag sjöng i kör var det för mig en dag med mycket sång i gudstjänsten. Nunc dimitis (inledningsorden i Symeons lovsång på latin: "Herre, nu låter du din tjänare fara hädan i frid efter ditt ord") sjöngs förstås i olika versioner. Även i min hemby hade dagarna börjat bli ljusare och det blev kanske utflykt med hundsläden efter gudstjänsten och farmor bakade kubbar och drömmar som vi doppade i mjölk. Sedan tände vi ljus i fönstret för att förlänga skymningstiden innan mörkret föll.

När jag själv fick familj har jag försökt göra Kyndelsmäss till en mysig högtid. Vi tänder ljus och går i kyrkan, det brukar vara körer som sjunger, ibland var det min barnkör som sjöng, ibland någon kör där jag bara var sångare. Men nu när vi flyttat till en ännu mindre by än den jag växte upp i, där kyrkan inte är öppen för gudstjänst varje söndag, gör vi något hemma. Idag blir det söndagsskola när vi målar, sjunger och läser om dagens texter. Det blir också runläsning för det tycker Elis är jättekul. Aron vill läsa Grodans ABC och några "Vem"-böcker som vi lånade i veckan. Sedan brukar vi busdansa. Idag blir det till Elis spotify-lista med Shakira, Timbuktu, Michael Jackson och andra dansanta låtar.

Barockmusik blir det förstås också. Alltid på en söndag har redan avnjutits och nu Giovanni Pierluigi da Palestrinas tonsättning av Nunc Dimitis här framförd av The Tallis Scholars: