När jag var liten tyckte jag inte alls cirkus var roligt. Clownerna var trista och jag tyckte synd om elefanterna, men hästarna och trapetskonstnärerna gjorde att jag ändå satt kvar framör TVn. Trapetskonstnärerna mest för att jag själv ville hoppa ner i det stora skyddsnätet, det verkade så kul! Hästarna-tja, det var ju hästar. Allt som hade med hästar att göra var lika intressant då som nu.

Jag har läst mycket om hur de som visar upp sina hästar jobbar. Tänk att få upp till 10 hästar att lyda min minsta vink som Diana Rhodin:

Nu har jag plötsligt blivit som hon-nästan=) När jag rider nu med Pila i flocken rider jag i hagen och både Majan och Pila följer mig; så här kan ett pass se ut:

Vi skrittar in i cirkusmanegen.

Går in på volten, lite oordnat, men helt okej.

Chateau går ytterst på volten och Pila blir voltens nav.

Så tackar vi för oss!