En lappmarkskyrka vid världens ände
Som alla kyrkor är också Jukkasjärvi kyrka en stiliserad modell av Kosmos med koret vänt mot öster, himmelens väderstreck och det vädersträck varifrån man väntar sig att Jesus ska komma tillbaka och befria jorden. Som brukligt är i Lappmarken är koret prytt av ett fönster men detta är numera bara synligt från utsidan eftersom det nu finns en altartavla i koret. Den lilla utskjutande tillbyggnaden är sakristian. Denna del av kyrkan byggdes till under åren av renlycka och stora skördar kring 1726.
Även i väster byggdes kyrkan till under 1700-talet med en läktare och vapenhuset där tidiga franska barockturister lämnat sina visitkort i form av graverade bakstycken till akkjor där de på latin bland annat förkunnar att de sett både Ganges och Egypten och nu till slut också nått världens ände.
Man ser på dörröverstyckena och takkorset att estetiken är inspirerad från öst, Turkiet var ett land som intresserade många vid denna tid då den svenska kungen nyss tillbringat lång tid i landet med sina trupper som kom hem med köttbullar och kåldolmar förutom nya estetiska uttryck. Men denna del av Sverige-Finland har alltid färdats mer i öst-västlig riktning och många kristna influenser kommer rakt österifrån så det finns också drag av det tidiga Bysans och rysk-ortodox fromhet i akitekturen, religionen och kulturen här i norr. Taket är täckt med tjärade spån en teknik som användes redan för de gamla stavkyrkorna från tidig medeltid.*
Så här såg kyrkan ut från ca 1730, men den var grå, färgen tillkom vid den stora renoveringen av kyrkan 1907. Den bekostades av LKAB under Hjalmar Lundbohms ledning och man sparade inte på något för att höja kyrkans status så "lappar och finnar" inte skulle frestas av den nya staden Kirunas lockelser utan hålla sig till sin gamla bykyrka och sina pittoreska seder och klädbruk.
Ca 1740 tillkom klocka och klockstapel och kring denna klenod, klockan , var många strider med den stora kyrkbyn Vittangi, några mil nedströms Torneälven. Klockstapeln är som vid de flesta lappmarkskyrkor fristående eftersom man eldade i kyrkolokalen vintertid och vid en eldsvåda skulle den dyrbara klockan inte skadas om klockstapeln var fristående.
I den tysta miljö som man levde i fram till industrialismens bullrande genombrott** var kyrkklockans klang överväldigande. När Kiruna byggdes upp var det klockklang man mest längtade efter så Kiruna kyrkas klockstapel stod klar 4 år innan själva kyrkan kunde invigas. Kyrkklockor ansågs ha mirakulösa egenskaper och det ansågs lyckosamt att vandra genom klockstapeln under det att de två klockorna klämtade. Därför står klockstapeln i väster och utgör en genomgångsfarstu innan man kommer fram till kyrkans egentliga ingång.
Numera förvaras spadar, krattor och snöskyfflar i klockstapeln men från början var detta använt som benhus. Man var inte så noggrann med begravningar förr som man kan få för sig. Det var svårt att gräva gravar för hand och man visste inte alltid var man tidigare grävt ner någon eller så tog man en gammal uppgrävd plats eftersom det var lättare att gräva där och tog bara upp de ben som låg i vägen för den nya kistan. Benen från dessa återbruksgravar förvarades här. Man använde detta utrymme som bårhus också så med tanke på hur vanvettigt rädda för döda man var förr inser man vidden av straffet när den siste som avrättades i Jukkasjärvi, rånmördaren Nirpi Jouni, fick tillbringa sin sista natt i livet inlåst här.
***
När jag arbetade här som vaktmästare ringde vi alltid i klockorna när någon i älvdalarna dött, det vill säga människor med anknytning till de gamla byarna i socknen innan staden Kiruna kom till. Lilla klockan för kvinnor och stora klockan för män. Jag gillar de gamla traditionerna men jag förstår nog varför man gjorde skillnad på könen till och med inför döden. Idag behöver man dock inte störas av detta, könsmaktsordningen består men vi vet ju att inför döden är vi alla lika, män och kvinnor, fattiga och rika, Nirpi Jouni och hans offer likaväl som hans bödel.
*Det man vanligen kallar vikingatid.
**Till Jukkasjärvi socken kom industrialismen sent, med gruvorna i Luossavaara och Kiirunavaara där brytningen startade så smått 1895, på många sätt levde man förindustriellt långt in på 1950/60-talet utanför Malmfältens tätorter.
*** Färgerna på kyrkan valdes utefter nationalromantiska kriterier, i laestadiantrakter hade man inte målade hus förrän långt in på förra seklet. I Dalarna, som var trendsättande inom nationalromantiken vid förra sekelskiftet användes falurödfärg och vita knutar och denna duvblå nyans. Ett tag hade portarna en mer mättad kornblå färg, liknande den som nordsamiska koltar ofta har, men när jag jobbade där skulle vi ett år måla om kyrkans blå delar i den första blå nyansen från 1907, så detta är måleri utfört av Barock-Olga!
Vilken fin fin kyrka , intressant att man går igenom klockstaplen när man ska gå inn till kyrkan ser verkligen ut som att klockstaplen är influerad av ortodox bygg stil och fin är den också, här nere i skåne är fristående klockstapel inte så vanligt men just vid Raus kyrka där jag är har tydligen alltid varit fristående klockstapel. takbeläggningen ser ut som tjärad spån även på vår hittade en vintrig bild som någon lagt ut på nätet ser ut som han lagt till någon slags foto effekt så att bilden blir dubbel men hur som helst ser man tornet rätt bra .
http://tredhelsingborg.blogg.se/images/2011/raus-kyrka-klockstapeln1782_132488185.jpg
luckorna som är öppna uppe i kring släpper väl ut värme på sommaren men klockorna hörs lite bättre också , är man och klipper gräset vid tornet och det sätter i gång med BING-BONG så hoppar man högt har jag råkat ut för några gånger :) tornet är byggt 1782 och det är kul och titta invändigt med tjocka jätte bjälkar i ek.
Appropå benrum ,fyndade härförleden när jag räfsade en gång och hittade en tand från människa och fick förklarat för mig att tjälen ibland tvingar upp benrester speciellt från dom äldre handgrävda gravarna som inte alltid var så djupa.
Bra målat Alma med kyrkans blå delar ! ;)
Lars: Det där om tjälen stämmer förstås här också. En annan sak var att dödgrävarna också kunde var slöa och sommartid när det blev många begravningar av sådana som dött medan det var djup tjäle ides de ibland inte gräva igen graven så hundar kunde dra iväg med kroppsdelar. 1793 kom de klagomål på detta som finns upptagna i sockenmötesprotokollet. I augusti kunde lukten bli besvärande. Vi är flitigare vaktmästare nu för tiden-eller beror det på att vi har grävmaskiner och traktor till hjälp?
Vackra spånade klockstaplar. Viss teknik blir aldrig gammal, spån klär också Kirunas betydligt nyare kyrka och överblivna spån från en renovering av kyrkan tog vi till pumphus till exempel, kul att pussla ihop ett tätt och vackert tak med hjälp av dessa spån som utnyttjar träets alla naturliga fördelar.
Tack för kommentaren om min målning;)
Det är nog maskinerna 1,60 gräver vi 0m det är en "omgrävning" alltså mannen eller frun ligger redan under, är graven helt ny blir det 2 meter men det är ju ett elände om man hittar en stor sten försöka lägga remmar runt stenen eller borra fast lyft krokar i den och sedan lyfta med grävaren. kan förstå att det blev lite som det ville om man handgrävde och inga maskiner fanns, kan tänka mig förr att det inte fanns riktig dränering det har en traktorförare som jobbar för kyrkan tagit sig tid att förklara för mig med dränerings rör mellan gravområdena och en sten/grusbädd som renar vattnet och till slut rinner vattnet ut i vår kvarndamm (rent o fint utan lukt)
Ja vi har ett kapell här i stan inne på en gammal nedlagd mental anstalt där hela taket är spån samma som er fina kyrka i Jukkasjärvi, verkar vara ett lätt och smart sätt, ekologiskt tror jag. Taken vid raus är alla vass och man la om ett tak i sommras så jag frågade bygg gubbarna och ifall man jämnför med tegel pannor eller plåt var vass mycket billagare per kvadrat meter och hållbarheten lika länge som tegel berättade dom, men antar att vass ekologist sätt är betydligt smartare änn tegel/plåt och dessutom en bra tak isolering sen ser det ju betydligt charmigare ut med vass / halm tak tycker jag än tegel eller plåt ;)
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article810244/Oumlkat-intresse-foumlr-vasstak.html
Lars: Jo utan maskiner skulle man stå sig slätt och på Kiruna kyrkogård måste man dessutom ha tillgång till sprängämne pga stenar stora som hus. Det var varken välbetalt eller sttusfyllt att vara dödgrävare förr och man kan nog säga att Jukkasjärvi socken fick vad man betalade för. Vi hade ju också tjäle långa tider och människor som dog långt från kyrkbyarna fick ju ligga lite varstans i fjällen i väntan på vår.Väldigt många begravdes vid samma tid på året vilket beror på flyttmönstren och kyrkhelgerna. Samtidigt passade man också på att gifta sig och döpa barn.
Jätteintressant om vasstaken. I England är ju detta fortfarande vanligt och det finns fler "thatchers" där än i Sverige. Gärna hade jag själv haft ett sådant, jag har två lekstugor med torvtak här hemma och de värmer hur bra som helst för materialet lever och gräset växer friskt varje år. Det ena taket kommer faktiskt från en gravgrävning på Poikkijärvi kyrkogård.Under vintern är ett värmande tak mycket välkommet.
Kul att få lära sig något nytt även om denna förmodat välbekanta kyrka. Kul också att läsa om kåldolmarnas ursprung nu när våra småkockar har lagat denna delikata rätt här hemma.
Jag kan inte nog prisa dina fantastiska kunskaper om allt möjligt som förgyller min tillvaro så!
Bråddjup: Man tackar och rodnar av berömmet.
