Kristi Himmelsfärdsdag
L'Ascension/the Ascension av Rembrandt
Kristi Himmelsfärdsdag är en av årets mest älskvärda helgdagar där hon kommer precis när vi behöver en vilodag mitt i veckan som allra mest för att njuta av vår eller försommar i fulla drag. Jag kan ärligt inte alls förstå föraktet för denna fantastiska dag "Kristi flygare" som man försöker göra sig lustig över. Det måste vara en lobbying av högermänniskor med jobb som är andras hobby som villl att vi alltid ska jobba och helst stupa på vår post, för det finns ju alltid någon annan som kan ta över och gör det så gärna.Nog har något förändrats radikalt sedan medeltiden med oss människor, när vi blir så glada över att få jobba mer. På medeltiden tog man ut produktions- och välfärdsökning i ledig tid och det var då vi fick alla våra glada helgdagar som denna perfekta pärla till söndag en torsdag mellan hägg och syren när livet är som stressigast för de flesta medan naturen slår ut i full prakt så man knappt hinner blinka innan sommaren är här.
I år när påsken är sen kommer Kristi Himmelsfärdsdag så rätt. Det är ju en avslutningsdag som firas, de fyrtio glada påskdagarna med Jesus är över. Avslut är viktiga, de ska knyta samman erfarenheter och göra det man lärt sig fram till dess till en permanent del av ens karaktär. Avslut med avsked ska man definitivt inte slarva bort. Jesus samlar alla sina vänner på ett berg i Galiléen där han växt upp och levt med dem både innan sin död och uppståndelse och nu under de 40 glada påskdagarna. De tar farväl på riktigt sätt.
Vi måste ibland skiljas från våra vänner, ibland utan att veta om vi alls kommer att ses igen. Men ännu oftare skiljs vi från nära och kära helt vardagligt och vi tror att avskedet är tillfälligt så vi unnar oss usla icke-avsked eller till och med skiljs med hårda ord. Men vi kanske aldrig ses igen. Livet är inte planerbart hur mycket vi än inbillar oss det. En älg kan kliva fram i vägen, en stroke kan ta mitt minne ifrån mig, ett krig kan bryta ut, en båt kan sjunka ,ett koncentrationsläger kan öppnas- vi vet aldrig när det är sista avskedet. Ta vara på avsked och avslutningar!
Lyssna också till Telemanns kantat för Kristi Himmelsfärdsdag!
Så sant så sant,livet är mer än att arbeta, man ser ibland märkliga ting på kyrkogården människor som kommer på begravning med andan i halsen och efter begravningen kastar sig in i bilarna och far i väg som en stormvind. Slutsatsen jag har dragit är att dom tagit en timme ledigt från jobb för att klämma in en begravning.Nog får vissa saker ta sin tid, sitta ner i lugn o ro dricka kaffe med släktingar prata igenom situationen gråta för den som behöver och prata igenom dom år som varit. Hon som jag arbetar med nu säger alltid "jag älskar dig" när barnen ringer och det tror jag hade uppskattats av både små och stora barn :) för som sagt man vet aldrig om det står en älg i vägen i nästa stund.
Lars: ja tidsandan är sjuk-att inte ens ha tid för ett sista farväl-då om någonsin borde man fatta att det är dags att göra ett bra avslut.
Din arbetskamrat gör så rätt:jag såg en gång en film med Isabella Rosselini som mest kända skådespelarnamn som behandlade temat ur förintelseperspektiv. Vad överlevande från förintelsen hade lärt sig var att aldrig skiljas utan att säga : Jag älskar dig.
