Pik performance
Jag har mött en del hästar i mitt liv och fast jag tyckt om dem alla har vissa betytt mer för mig och en sådan häst är Pik. Pik föddes för över 23 år sedan och var ett sådant praktexemplar till hingst att han köptes in till hingststationen i Wången, Jämtland, där man hade ett center för den nordsvenska hästen. Wången som centrum för nordsvenska hästen lades ner 1996 då travsporten tog över och körde ut bruksnordisarna. Då blev hingstarna sålda, en del kastrerades, som Pik. Hingstarna fick namn i alfabetisk ordning. alla hästar födda 1991 hette något på S 1992 något på T osv. därav vet vi alltså att Pik föddes 1989.Jag tackade ja på stående fot utan att ens ha sett hästen och for iväg till den lilla byn vid foten av Kebnekajsemassivet med några unga hästkompisar; Elin och mina döttrar, samt Maj-Britt. Vilken syn han var! Trots att han bara hängt i hagen i flera år var han ståtligare än någon annan häst jag sett live. Han gick i en jättehage men uppskattade uppmärksamhet och maskrosor eller annat gott från storstaden så mycket att jag bara behövde ropa hans namn för att strax höra hans dundrande hovar och sedan också se honom komma med flygande man i full galopp från något avlägset hörn av hagen.
Vi hade en mysig tid tillsammans jag och Pik. Jag kunde ta en lång cykeltur och rida honom i hans vidsträckta hage när jag hade en enstaka ledig dag. Han delade bete med några fjällkor och får och bland dem fanns en stursk ungtjur. I hagen var Pik den helt odiskutable ledaren men när jag satt upp och red honom var det som om han förändrades och tjurkalven såg genast sin chans att mopsa sig. Pik var en så lyhörd häst, aldrig har jag varit med om maken. Att rida med omärkliga hjälper gick hur lätt som helst. Det var som telepati att vara med honom.
Tyvärr drabbades Piks familj av allvarlig sjukdom som ledde till att jag inte längre kunde rida och pyssla med honom. Jag frågade då om jag fick köpa honom eller ta honom på foder men det fick jag inte. Så nu har han stått och skrotat i en fjällsluttning vid Kalixälvens källor i över 10 år. Så får jag mess av min kära vän Linda att Pik ska flytta till Piteå. Någon där har fått honom. Hade jag haft ett stall ändå! det är som de säger « När det regnar manna har den fattige ingen sked.»
Åååh, han är en sån drömhäst, om jag bara hade haft någonstans att ha honom!
fin häst :) damen jag tvättar häst täcke till brukar berätta om sin vill minnas den heter pia maria, fast det är en riktig karate häst nöjer sig inte bara att sparka bak ut utan slåss med framhovarna också, le bytta (skånska) brukar hon säga att hästen är , men Pik ser fridsam ut :)
Linda: Jo, han är det verkligen.Han skulle bli en mäktig barockhäst.
Lars: Jo Pik är lugn och vänlig. Du ser hur lugn han är med barnen här. Han är dessutom sällskapssjuk eftersom han blivit ganska lite ompysslad och nu bara har haft ett får som kompis i flera år.
Vilken vacker häst och vacker natur...
Johanna: Jo visst är det fint där i Alalahti, som betyder den nedre viken i den stora källsjön till Kalixälven, Paittasjärvi. Längre västerut ligger den mer kända byn Nikkaluokta vid samma sjö. Han har en fantastisk hage gamle Pik. Får se hur han trivs i plattlandet vid kusten. Jag gissar att han blir tjock. Chateau blev då en tjockis när hon flyttade hit och Pik har haft många fler år på sig att vänja sig vid magert fjällbete.
