Soluppgång en oktobermorgon i Björkfors

Något man slapp under barocken var medeltid, jag menar alltså inte den tid som numera kallas medeltiden mellan antiken och renässansen. Jag menar den tid som är lika för samma politiska tidszon trots att soltiden är en annan. Den avslappnade attityden till tid som rådde i Europa innan industrialismens genombrott är något vi alla saknar vare sig vi vet det eller inte.

Att leva mot vår biologiska klocka, som vi nästan alltid gör här långt från ekvatorn, påverkar både vår hälsa och vår tidsuppfattning. Tid upplevs som kortare när man sover för lite och omvänt upplevs tiden tydligare och mindre jäktad om man sover tillräckligt mycket. Men detta tillräckligt mycket varierar med ljuset. Just nu borde vi sova mer än under sommaren, men ofta gör vi inte det utan tvärtom tvingar vi oss till vakenhet långt utöver det vi mår bra av så här års.

I antikens romarrike hade dagen alltid 12 timmar mellan soluppgång och solnedgång och då åskådliggjordes vinterns större sömnbehov på ett tydligt sätt genom att vintertimmarna var betydligt kortare än sommartimmarna. Tänk om de ljusa timmarna i Kiruna skulle delas i tolv timmar, då skulle åtta timmars arbetsdag vara alldeles lagom även mitt under kaamos/skábmas mörkaste tid. Men det funkar ju förstås inte när man ska ha full bemanning i industrin dygnet runt och nattskiften skulle bli orimliga.

Vi blir ju ändå sjuka av skiftarbete, i genomsnitt 15 år förlorar man i livstid som skiftarbetare, diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar och MS hänger ihop med skiftarbete. Ju yngre man är när man är vaken på fel tid av dygnet, desto tydligare blir sambandet med dessa sjukdomar, speciellt MS.

Tänk om vi alla vågade vara som Alexander, mormorsfar, som aldrig accepterade den nya svenska medeltiden som var densamma för Göteborg och Haparanda. Nej han lät klockan följa soltiden och därmed stod han också och väntade på bussen till jobbet i en timme innan den dök upp. Många andra i mitt barndoms nordligaste Tornedalen var lite mer moderata i sitt motstånd mot överhetens onaturliga påbud och nöjde sig med att ha två klockor en med  finsk tid(som var mycket närmare soltiden) och den andra med svensk. Därav uttrycket "svensk tid" när man ville påpeka att någon ska komma i tid enligt normaltiden.

Undrar hur Alexander hade reagerat på att vi vrider klockan fram och tilbaka under året i hela Europa? Ja, jag behöver nog inte undra. Han hade naturligtvis följt soltiden året runt och kanske skulle han till och med som pensionär ha följt den romerska seden att låta vintertimmarna vara kortare än sommartimmarna. Han skulle med all säkerhet ligga i sängen redan nu iaf. Man skulle inte slösa på lyset även sedan elektriskt ljus kom. Och vi behöver alla sömnen så väl nu när kvällarna blir tidigt mörka. Så sov gott!