Adam lay ybounden
Internet har verkligen förbättrat mitt musikliv. På you tube har jag stor glädje av tipsen som ges när man lyssnar på en sång. Jag letade efter en bra version av "Coventry carol" och hittade Medieval Bæbes version på så sätt fick jag tips om deras version av den här sången som jag aldrig hört talas om, en annorlunda Christmas Carol nedtecknad på Middle English någon gång under 1400-talet, men sången kan vara äldre än så. Jag inser att den måste ha inspirerat C.S. Lewis när han skrev om Narnia både om den vinter som höll Narnia fången i The Lion, the Witch and the Wardobe (Häxan och lejonet) och äppelträdgården i The Magician's Nephew (Min morbror trollkarlen). Sångens budskap är inpsirerat av kyrkofäderna Ambrosius och Augustinus tankar om Felix culpa som under 1200-talet utvecklades till ett teologiskt filosofiskt system av Tomas av Aquino.
Någon kommenterade sångens budskap på You tube:
"It's interesting, isn't it? In the Easter Vigil "Exsultet" we hear of the "Felix culpa" the "happy fault" and "necessary sin of Adam" (every bit as odd as this, it seems). The point is that the gift of Christ (here with the emphasis more upon His Mother) is so great that we can even bless the sin that made it necessary. In other words - and this is the point - the redemption not only meets, but exceeds the transgression. "Therefor, we moun singen Deo Gracias!"
Överst kan ni lyssna på Fauns version av denna Christmas Carol, här nedan följer Medieval bæbes' version och texten finner ni i slutet av bloggposten:
Middle English original spelling | Middle English converted |
---|---|
Adam lay i-bowndyn,
Fowre thowsand wynter
|
Adam lay ybounden,
Four thousand winter,
|
And al was for an appil,
As clerkes fyndyn wretyn
|
And all was for an apple,
As clerkes finden,
|
Ne hadde the appil take ben,
Ne hadde never our lady
|
Ne had the apple taken been,
Ne had never our ladie,
|
Blyssid be the tyme
Therefore we mown syngyn
|
Blessed be the time
Therefore we moun singen.
|
Kommentarer
Trackback