Polskfödda fransyskan Marie Curie som hon såg ut 1903 när hon blev den första kvinnan att tilldelas ett Nobelspris

 

 

Marie Curie är en av dessa sällsynta kvinnliga nobelspristagarna, dessutom i fysik och kemi där de varit än mer sällsynta. Ingen annan, varken man eller kvinna, har tilldelats priset i två olika discipliner. Män har ju en stark tendens att belöna andra män, vilja umgås med andra män och helst se på andra män i svettiga trikåer och kortbyxor. Det antika Grekland där män endast umgicks med kvinnor för att få barn och sedan lät allt annat socialt och erotiskt umgänge vara med andra män, ligger inte särskilt långt borta.

 

Men Marie Curies geni gick inte att ignorera. Hon fick först dela priset med sin man Pierre, fast alla insatta är överens om att hon var den drivande kraften i deras vetenskapliga arbete. Då fick hon fysikpriset 1903. Åtta år senare fick hon ensam kemipriset för sina upptäckter av grundämnena polonuim, som hon namngav efter sitt hemland Polen, och radium. Hon grundade också medicinska forskningscentra; Curie-instituten i Paris, där hon var verksam, och i Warzawa, där hon var född. Curie-instituten är fortfarande världsledande inom cancerforskningen.

 

Marie och hennes samtid tog visserligen fel när de trodde att radium var hälsosamt till en början, men när hon själv blivit dödligt sjuk av radioaktiv strålning hade man förstått sambandet bättre. Hennes aningslöshet i början av karriären brukar anföras som argument för att folk var korkade förr.  Men jag tycker inte vi ska vara så hårda mot henne. Hon upptäckte på hårdast möjliga sätt att radioaktivitet var ytterst farlig för allt levande och drog sedan slutsatser av det och åtgärdade missförståndet. Vi har facit i hand och bara kör på med kärnkraften, världens dummaste sätt att koka vatten, i alla fall. Det är som om Curie-instituten skulle bestråla folk med röntgenstrålar och låta cancerpatienter traska runt med små bitar radium i fickorna än i denna dag.

 

Marie Curie hade troligen inte förordat nybyggnation av kärnkraftverk efter Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima. Vi kan ju förstås aldrig veta, hon dog ju av strålningsskadorna 1939 innan atombomben och kärnkraften. Men hon tog lärdom när hon såg riskerna. Varför gör inte vi det?