Bibeln vimlar av kvinnor, det är i sig en märklighet, Bibeln traderades av män till unga pojkar i många generationer tills den skrevs när, troligen mestadels av män. Dessutom i en kultur som tillhör de mest kvinnohatande i världshistorien. Här kommer en berättelse från Domarboken som belyser detta:

[Domaren i Israel] Jefta avgav ett löfte till Herren: ”Om du ger ammoniterna i mitt våld, så lovar jag att den som först kommer ut genom dörren till mitt hus och möter mig, när jag återvänder efter att ha besegrat ammoniterna, skall tillhöra Herren och offras som brännoffer.”Jefta gick till anfall mot ammoniterna, och Herren gav dem i hans våld. Han tillfogade dem ett förödande nederlag och intog landet från Aroer till trakten av Minnit, tjugo städer, ända fram till Avel Keramim. Så underkuvades ammoniterna av israeliterna.Herrens ande kom över Jefta. Han tågade genom Gilead och Manasse, passerade Mispa i Gilead och drog vidare mot ammoniterna.

När Jefta kom hem till sitt hus i Mispa gick hans dotter ut och mötte honom med tamburin och dans. Hon var hans enda barn, han hade inga andra, varken söner eller döttrar. När Jefta fick se henne rev han sönder sina kläder och ropade: ”Ve mig, min dotter, du krossar mig, du drar olycka över mig! Jag har gett Herren ett löfte som jag inte kan ta tillbaka.” Hon svarade honom: ”Far, om du har gett Herren ett löfte, gör då med mig som du har lovat, nu när Herren har skaffat dig hämnd på dina fiender, på ammoniterna.” Och hon fortsatte: ”Jag ber bara om detta: Ge mig en frist på två månader, så att jag kan ströva i bergen med mina väninnor och gråta över att jag måste dö som jungfru.” – ”Gå”, sade han, och han tillät henne att vara borta i två månader. Hon begav sig då upp i bergen tillsammans med sina väninnor, och där begrät hon sin jungfrudom. Efter två månader kom hon tillbaka till sin far, och han gjorde då med henne i enlighet med sitt löfte. Hon hade inte haft någon man.

Det blev sed i Israel att kvinnorna varje år går ut för att under fyra dagar besjunga gileaditen Jeftas dotter.

Kvinnan hade ingen rätt till sitt liv, varken som barn till en far, moder till en son eller hustru till en man. Det fanns bara en väg till frihet; änkestånd eller att slippa gifta sig och få begrava sina föräldrar och vara broderlös. Unga änkor med ekonomiska medel gifte sällan om sig om de kunde. Äktenskapet var bara ett livslångt slaveri för en nyckfull slavägare som kunde använda kvinnan till vad han ville, eller göra sig av med henne när som helst av vilken orsak som helst medan kvinnan aldrig kunde blir fri.

Intressant är då att Bibeln ändå är så full av kvinnor, kvinnor utan man; änkor, ogifta döttrar, prostituerade, lovsångsledaren Mirjam, domaren Debora och Jesu mamma Maria som till och med blir med barn  utan man. Bibeln vimlar också av affärskvinnor och kvinnliga församlingsgrundare och församlingsledare, både gifta och ogifta. Det är i Bibeln det står:

"Jubla, du ofruktsamma,

Om man inte ser vad Bibeln tycker om kvinnans mänskliga rättigheter då är man bara helt blind.

Lyssna på Godmorgon världens krönika i morgon, den kära vännen Åsa sammanfattar där på sitt oefterhärmligt kluriga och intelligenta vis vad vi samtalat om denna vecka i denna fråga.