Barockens möbler är inte så svulstiga och tunga som man inbillar sig. Däremot var de höga.

Just nu längtar jag efter en uppsättning barockstolar. De var nämligen så höga att man fick dingla med benen även om man var lång, men det gjorde man inte för det fanns en pinne i lagom höjd där man kunde placera fötterna. Allt detta var för att undvika draget från kalla golv.

Det skulle vi behöva nu i vårt hus med isande kall torpargrund-eftersom huset inte har skorsten och spis. Murstocken värmer ju upp även under huset, men på åttiotalet skulle man göra en huvudlös satsning på kärnkraftsel till Finland som slog fel. Genom att kraftigt subventionera direktverkande el som värmekälla i hus försökte man skyla över tokigheterna och få en ursäkt att fortsätta med kärnkraftsprogrammet. Så vårt hus fick el-element under fönstren och där spisen skulle stå står nu en bokhylla.

Vansinnigt ur ekonomisk synvinkel naturligtvis-men inte bara det;  också vidrigt kallt och mögelbefrämjande när torpargrunden aldrig värms upp. Men just nu kan vi inte göra mycket åt 80-talets vansinniga kärnkraftsvurm-
så fly mig en barockstol!

Båda bilderna från Antikvärlden