Précieuses à table, samtida målning av A. Bosse

Preciöserna på 1600-talet var nog något på spåret när de ville förändra språket, vad vi säger påverkar hur vi tänker. En vit person kan inte ostraffat säga "nigger" till en svart biff i Harlem längre. Slaveriets tid är över-tack och lov. På 60-talet. när man ännu sa negro började afroamerikaner byta sitt namn från slavnamnet till ett eget namn och de bestämde också att slaveriets "negro" inte skulle användas längre. Envisas någon med dessa ord idag är de antingen en svart hip-hopartist eller rasist.

Preciöserna vägrade på samma sätt låta sig bortdefinieras som okunniga våp när de inte var lika bra på franskt skriftspråk som männen som tillåtits utbilda sig, så fixade de språket i stället. Franskan blev sig inte lik efter deras framfart. Inte bara ord som "Lapin" och "chaise" (som hette chair innan 1600-talet), utan nya fraser och uttryck  blev för gott en del av franska språket.

Nu försöker sig en del förskolor att införa det finsk-ugriska och könsneutrala "hän"(stavat "hen") som personligt prronomen för att låta barnen utveckla sin personliga identitet istället för att bara ge barnen ett alternativ; pojk- eller flickidentitet. Jag känner stor sympati för detta men känner ändå en viss oro eftersom persiskan i Iran och Afghanistan har ett personligt pronomen-"u" och många andra språk klarar sig utan "han/hon" definition utan att de kulturerna är speciellt jämställda.

Men preciöserna lyckades, trots att de hånades och föraktades enormt mycket, ändra franska språket och i förlängningen gav deras bidrag till feminismen till slut hela Europa en annan syn på manligt/kvinnligt. Vi ska inte förakta de små stegen mot en bättre samhällsordning så jag säger heja till alla som vill förfinska svenskan litegrann-hän är ju både snyggt och praktiskt samtidigt som det blir lättare för alla med finska, samiska, kinesiska eller persiska som modersmäl att lära sig perfekt svenska.