Glädjeskapande ridkonst

Detta underbara fat fick jag av Inga i julklapp, precis som i Sagan om Karl-Bertil Jonsson tryckte jag då detta mot mitt bröst med tårade ögon. För precis så är det med barockridkonsten; det är sann konst, kärlek och harmoni.

Min dag började med att jag läste Ewa-Kristina Petterssons (då Jälmbrant) bok Kvinnor i Kalix och deras hästar. Sedan red jag min lilla fina ponny och utan att jag vet med mig om att tänka aktivt på det jag läst, gick ridningen ännu mer som en dans än vanligt. Min älskling var så lätt i handen och gick i öppnan på hängande innertygel.

Med ett litet skak i tygeln fattade hon galopp och med ett annat skak i tygeln blev det en luftig och kraftfull piaff. Volterna blev perfekt runda, travens tempoväxlingar fungerade med en tanke. Åh vad underbart det här ridsättet är! Detta är sannerligen kraftskapande ridkonst men jag vill också lägga till glädjeskapande. Jag och min häst blir så glada av den!

Gå in på Johannas fina hemsida för att hitta clinics i ridkonst i norr, länk till sidan finns alltid här intill.

På väg ut i -10 grader och härligt torrt snöfall. Notera att ponnyn har glasögon.

Vilket underbart fat!

Johanna: Visst är det. Inga gör jättefina saker i porslinsmålning och barockridstil. Hoppas vi snart har en uppvisning här igen, då brukar hon sälja jättefina koppar, muggar, fat m.m.

Har du en sån där snygg hjälm med knopp på toppen?



Micael

Brorsan: Självklart, man kallas väl inte Barock-Olga för inte? Klassiker är alltid klassiker.Dessutom är det stor fallhöjd även från en ponny.Och bra höjd att slå huvet i trädgrenar när man kommer fram i full galopp.

Självklart skall man ha hjälm. Jag misstänker dock att de finns i något modernare design.



Dock handlar ju bloggen om barock så då får man väl ha lite traditionella prylar.

Brorsan: När fåfängan fördelades i vår syskonskara blev den ojämnt fördelad. Men å andra sidan blev traditionalismen mig given i fullt mått=)