Pur ti miro, pur ti godo

Verkligen fin musik :)

En fascinerande sak med denna låt är
att den är gjord som en typisk lamento-aria.
Vilket avslöjas genom den fallande ostinatobasen.

Det ska vara en hint om att det inte gick
så jävla bra för Nero och Poppea trots att texten
är så kärleksfull. Han slog väl ihjäl henne.

Lars: Visst är det! Den enda del från denna opera som jag verkligt fastnat för är just denna aria. När vi läste latin fick vi se serien "Jag, Claudius" och då blir det svårt att gilla en opera om Nero om man som jag alltid engagerar mig för mycket i berättelser.

Skogsnymfen: Tack för den intressanta upplysningen! Det är nog därför jag gillar den här arian med sin vemodiga stämning som förstärks i denna långsamma version. Jag vet med säkerhet att jag gillar denna blogg för att jag får så intressanta kommentarer som vidgar mitt vetande.