Anti- Engagemang
Alla som engagerar sig för något får höra att de gör fel, har ni tänkt på det? Här på barockbloggen får jag nästan bara beröm, men annars ifrågasätts alla som vill förbättra något för världen. Att helst inte äta kött provocerar folk oerhört, att rida med eftertanke likaså. När man skickar pengar till WASP, Svenska journalens läkarmission eller någon annan hjälporganisation får man alltid kommentaren: "Hur vet du att pengarna kommer fram?".
Ja, ett är säkert, pengarna de där människorna lägger på godis kommer ju fram direkt till Karamellkungen och godiset går direkt till fettreserven kring midjan där den kan komma till pass i händelse av att den personen hamnar i en naturkatastrof eller ett långvarigt krig. BRA. Det är den personens val-som jag aldrig lägger mig i.
Men alla vi andra som lägger upp länkar till Kony 2012, väljer att äta klimatsmart och gärna lägger en slant i Amnestys bössa, ja, tom ger en peng till den rumänska tiggaren på stan-vi ska ställas mot väggen, anklagas och trakasseras i alla möjliga sammanhang. Underbara Clara skriver bra om detta anti-engagemang.
Det är bakvänt och denna företeelse, anti-engagemanget, brännmärks härmed som barock företeelse!
Väl talat!
Tack för mejlet.
Kan inte annat än att hålla med. Misstänker att beteendet har samma grund som mobbning; på nåt bakvänt vis tror man att man skyler över sina egna tillkortakommanden genom att ge sig på andra.
Johanna: Tack själv!
Bråddjup: Jo, du har rätt i det, det är jag säker på.
Själv lägger jag på hullet för att klara mej för det fall jag blir insnöad i en bil 60 dagar... nä, det var ett dumt skämt om en olycklig människa, men själv har jag nog mest hört uppskattande ord om försök till engagemang av olika slag.
Däremot kan jag tänka att folk - även jag själv när någon är mer engagerad än jag - liksom automatiskt blir "skuldbelagda". Men det vore ju absurt att avstå från att göra något bra bara för att de som inte gör det kan känna ett styng i samvetet!
Själv behöver jag både alla positiva föredömen och "sparkar i häcken" jag kan få, men de senare får för all del gärna vara vänligt uppmuntrande istället för nedsablande. (Det kallas "förmaningsordet" på bibelsvenska; det är inte detsamma som lagiskhet).
Andreas Holmberg: Vad skönt att du slipper surkarten som säger: "men djuren , då hur behandlas de" "men barnen då hur behandlas de", "pengarna kommer inte fram" osv i all oändlighet. Testa att äta vegetariskt i all tystnad och ödmjukhet, så ska du få se... frestas jag säga, men egentligen unnar jag dig din trevliga omgivning, var rädd om den-och midjemåttet i händelse av snöfall-här kan man nog frukta att bli insnöad i själva huset.
