Kristi himmelsfärdsdag i Överkalix, kyrkan insvept i mjukt vardagsgrått

Jag älskar dessa helgdagar som alltid kommer mitt i veckan, Långfredag och Kristi Himmelsfärdsdag och dessutom nu på våren när man behöver dem allra bäst. Men jag älskar också Kristi himmelsfärdsdag för att den visar på hur jordnära Gud är. Jesus vandrade efter sin uppståndelse 40 dagar med sina vänner. Dessa vänner berättade sedan för dem som kom efteråt om vad som hänt men de berättar inte speciellt mycket om de 40 dagarna mellan Jesu uppståndelse och himmelsfärd.

Det mesta som står i evangelierna handlar om vad som hände innan Jesu död och sedan berättar de bara vardagliga saker om tiden efter uppståndelsen. Det är inte likt oss människor att göra så. Hur många New Age-böcker har inte givits ut om hur människor varit kliniskt döda och "kommit tillbaka" och sedan ägnar de sitt liv åt att kränga böcker och föreläsa om de korta ögonblicken i "himmelen".

Men i evangelierna är det inte så när Jesus återvänt från döden. Jesus lagar mat, äter mat, är med på fisketurer, äter lite mer mat och umgås med sina vänner. Om det står i evangelierna om vad han pratade om så pratar han om varför han måste dö-inte om livet efter döden. Han håller inga stora möten, som innan han dog. Han startar inte heller en jättekampanj mot romarrikets ockupation. Han skriver varken bok eller föreläser om livet hinsides. Han bara lever ett lugnt vardagsliv med dem han älskar allra mest.

Jag tänker att detta säger något mycket viktigt om vad som är det absolut nödvändiga i livet nämligen vardagen. När en människa får veta att livet kommer att bli kort och snart ska ta slut, då är det varken resor, kurser, lyxprylar eller övertidsarbete som känns mest angeläget; det är vardagen. Att vakna med sina barn, att äta med sin familj, att ta långpromenader med sin hund och prata i telefon med nära vänner känns som det mest angelägna livet har att ge.

Och när en kär människa gått bort är det inte de fina presenterna man fick från personen man saknar, det är den vanliga vardagen med den älskade i sin närhet. Man saknar frukosten tillsammans, telefonsamtalen, breven, de varma händerna, ja, till och med smågnabb och diskussioner saknar man. Den lena varmgrå vardagen med den kära, det är den man saknar allra mest.

Därför är det så bra att Kristi Himmelsfärdsdag är en torsdag, en sådan vardaglig dag. Mitt i veckan tar vännerna sitt slutgiltiga farväl. När Jesus fått dela sin vardag med sina vänner i 40 stillsamma dagar tar han avsked. Så borde alla få sluta sitt jordeliv.