När jag hörde denna julsång på radion som barn hörde jag att den hette "Adams julsång", någon hallåa läste Adam som förnamnet på svenska och det fastnade i mitt huvud. I mina tidiga tonår ägnade jag julen åt att sitta på mitt rum med en egen riktig gran som jag hade levande ljus i. Mitt rum var kallt och granen frodades precis som mina krukväxter men jag satt med fingervantar och täckbyxor på för att inte frysa när jag tecknade scener ur Jesu liv: när Maria och Josef kom till Betlehem i kallt ösregn, herdarna som blir förskräckta av änglakören och Adam och Eva som sjöng "O helga natt."utanför Paradiset. Ja, för jag trodde att det var en sång som va tänkt att ligga i Adams och Evas munnar efter att Eva fått profetian om Jesus som skulle födas av bara en kvinna, utan en man inblandad. Jag tänkte mig att det kunde passa med en sådan sång just då. Allt krig och förtryck som kommit in i skapelsen genom deras beteende skulle rättas till och besegras av kvinnans barn: "Folk fall nu neder och hälsa glatt din frihet! O helga natt du frälsning åt oss gav!"

 

Jag hade dock missförstått. Egentligen var det ett franskt efternamn på kompositören som radiohallåan uttalat fel. Det var inte en sång tänkt att sjungas av Adam och Eva utan en sång tänkt att sjungas av kristenheten. På franska kallas den oftast "Minuit Chrétiens"(Midnatt, kristenhet) för det är så den börjar. Den skrevs av en vinhandlare från en liten stad i Frankrike, Placide Cappeau,  medan han var på resa i en skramlig och skumpig diligens 1847. Han kallade den för "Cantique de Noël"= Julens lovsång/Lovsång för födelsen. Den var tänkt som en dikt till hans församlings julfirande men han kände själv att detta var något extra så han tog med den till sin vän  kompositören Adolphe Charles Adam som gjorde den pampiga romansmelodin till dikten och tre veckor senare gjorde den succé på midnattsmässan i Cappeaus hemförsamling.

 

Den blev genast populär i franska katolska kyrkor men när Cappeau trädde fram som socialist och det visade sig att Adam var jude tog det antisemitiska och socialistförskräckta franska kyrketablisssemanget sin välsignelse från sången och den kunde ha försvunnit i glömskans dunkla vrår om det inte vore för den nya världen och det nya folk som Pocahontas blivit förmoder till: amerikanerna! En fransyska sjöng den på en mottagning i USA tio år efter uruppförandet och den amerikanska författaren John Sullivan Dwight blev gripen och skrev snabbt en engelska text till den. Speciellt raderna :

Le Rédempteur a brisé toute entrave:

La terre est libre, et le ciel est ouvert.

Il voit un frère où n'était qu'un esclave,

L'amour unit ceux qu'enchaînait le fer.

Sullivan Dwight var abolitionist (mot slaveriet) och dessa rader var ju så perfekta i den kamp som fördes av kristna mot männsikor som ansåg sig vara goda kristna och ändå var för slaveriet. Han översatte dessa rader nästa ordagrannt:

The Redeemer has broken every bond:

The Earth is free, and Heaven is open.

He sees a brother where there was only a slave,

Love unites those that iron had chained.

 

Även i USA blev sången en succé och tillsammans med Harriet Beecher-Stowes Onkel Toms stuga blev "O Holy Night" de litterära verk som lyckades vända opinionen till att avsky slaveriet i stora delar av USA. Jag tänker på máttaráhkka Rebecca och hennes namne Pocahontas/Mataoka/Rebecca när jag hör sången. Jag tänker på hedningen Cappeau och juden Adam som ättlingar till Esau och Jacob som tilllsammans skrev denna sång om frihet och fred. Lite  namnhistoria kan hjälpa oss att förstå hur dessa två, sig själva ovetandes, på många sätt liknar Rebeccas söner: Esau är samma namn som profeten Jesaja (han kallas ibland just Esau) och ingen profet har tydligare talat om fredsfursten och det fredens rike som han skall instifta än Jesaja. Namnet betyder dessutom ungefär "Guds räddningsplan/Guds frälsning". Esau blev förfader till de folk i Mellanöstern som blev de första kristna i världen , de som nu kallas syrianska kristna.

 

Cappeau hette Placide i förnamn vilket betyder fredlig, som Jesaja predikade om och han var en kristen medan Adam var just jude, en son av Israel/Jakob. Tillsammans skrev de denna julsångernas julsång om fred och frihet översatt till de flesta av jordens språk och sjungen om och om igen på alla kontinenter så här års. Det du, máttaráhkka Rebecca borde göra dig glad. Det onda vände till något gott genom den heliga natt då din ättling Maria födde Jesus, fredsfursten som Jesaja profeterade om. Jesus var kvinnans säd som Eva fick ett löfte om när hon fick lämna Paradiset. Med hela historien bakom "O helga natt" tycker jag nog fortfarande att den kan kallas "Adams julsång" som jag och radiohallåan uppfattade det.

 

 Kan ni inte tåla er till midnatt på julafton då radions P3 och P4 brukar spela O helga natt med Jussi Björling får ni höra "O Holy Night" med dagens kalenderflicka Mahalia Jackson. Ingen sjunger den här sången som hon. Det hörs att det inte handlar om något annat än att berätta det viktigaste världen behöver höra. Hon sa om sin musik: "When you sing gospel, you have a feeling there is a cure for what's wrong". Hon var fattig , trångbodd, tidigt moderlös och fick arbeta hårt sedan barndomen så hon fick inte gå i skola. Men hon sjöng lovsånger till Gud var hon än var. Hon var själv ättling till slavar och förklarade varför hon inte ville sjunga något annat än Gospel och Spirtituals och inte blues eller jazz: "I sing God's music because it makes me feel free." Hennes moster sa till henne "Du kommer att få sjunga inför kungligheter". Det gjorde hon också, både kungar och presidenter fick lyssna till hennes mäktiga stämma, men egentligen hade hon ju alltid sjungit för en kung; Jesus.