Advent

Advent är en av mina favorittider på året. Lugnet, ljusen, maten som är snäll mot magen i vintertrötthetens
mörka skábma. Doften av mandariner, nejlikor och blommande krukväxter. Snö och tindrande stjärnor. Norrskensbågar över himlen. Jo, det är en fin tid. Om man bara hann med.

 

Advent var en stilla fastetid inför julen innan protestantismen förbjöd fastedagar och fastetider. Men även sedan var advent en lugn tid. Nog slet folk ändå med allt som måste vara klart till jul men de slapp julbord, julavslutningar, julbasarer, julfester, julklappsköp, terminsslutuppgifter, betygsregistrering och konserter. Det enda av det nya jag vill ha kvar är konserterna, men då ska man inte behöva öva till efter midnatt inför dess konserter.

 

Jag försöker göra motstånd och fastar genom den här tiden, med paradismat och nedskärningar på mediefronten: ingen TV, inget internet utom bloggandet, eftersom några av mina följare gillar min konstiga adventskalender och det har blivit ett omistligt adventsinslag för mig att grotta ner mig i adventets texter och helgonkalendarium. Julbord med fack eller arbetsgivare går förstås bort, men vad gör jag med alla barnens julavslutningar och julfester, för att inte tala om alla deras kompisar som fyller år just i december? Ja, det finns inget att göra åt det.

 

Men min önskeadvent är: lugnet, ljusen, maten som är snäll mot magen i vintertrötthetens
mörka skábma. Doften av mandariner, nejlikor och blommande krukväxter. Snö och tindrande stjärnor. Norrskensbågar över himlen och Bamses adventskalender som fortsätter ända till juldagen.

 

 

 

Hittade en som du skulle kunna ha med i någon adventskalender någon gång: Zinzendorf och hans glada Herrnhutare! ( låter som en kul barnbok ungefär...).

Och då bara måste jag ju klistra in detta:
Herrnhutstjärna (även Herrnhutiska stjärnan och mährisk stjärna), tyska Herrnhuter Stern är en karaktäristisk adventsstjärna som var den första vitt spridda adventsstjärnan. Herrnhutstjärnan var den adventsstjärna som introducerades och lade grunden för traditionen i Sverige.

Låter väldigt sunt och uppbyggligt Lena och det gör du rätt i :) själv ska jag kolla hedenhös som jag missat som ligger kvar i tv:n och naturligtvis följa din bra kalender.

Klaus: det måste jag naturligtvis. Herrnhutismen var ju en viktig inspirationskälla för laestadianismen. Laestadius föregångare på kyrkoherdestolen i Karesuando var herrnhutare och laestadianismens betoning på Kristi namn och blod är en influens därifrån. Jag tror den där innerliga passionen passar vår mentalitet bra och jag är så tacksam för adventsstjärnan som de gav oss, även adventsljusen var en herrnhutisk uppfinning.