Smilla växer
Smilla är så lätthanterlig nu. Hanna som pluggat ett halvår i Umeå och träffar henne med långa mellanrum tycker att hon är så lätt att handskas med nu och hon reagerade över hur mycket hon vuxit. Vi gav oss ut på byn som jag inte gör ensam annat än om jag leder båda hästarna hem när de varit på rymmen. Det är enklare att rida i skogen när man är ensam.
Chateau var taggad och jobbade bra men bara i skritt fast helst skulle hon gå fortare. Bra då att ta den energin till styrketräning och det gjorde Hanna. Smilla skulle bara traska på och miljöträna. Hon fick se sin egen spegelbild i ett villafönster det var lite läskigt, men hon är en så cool häst. Hon förstod att det inte var farligt efter en sekund.
Jag hade satt på Smilla grimskaftet på T-Team-vis om hon skulle få för sig att stegra sig, vi har inte riktigt fått bort den ovanan ännu. Mitt fel, jag har för lite tid. Undrar hur jag hann med allt jag gjorde med Chateau när hon var ung som exempelvis att stegra på kommando som helt botade hennes stegrande? Då brukar min käre Bråddjup påpeka att vi hade bara tre barn och en häst på den tiden och det kan ju påverka en del.
Men T-Team-fastsättningen av grimskaftet behövdes inte, Smilla var hur lugn som helst, grimskaftet hade bara en rent estetisk funktion, det är så snyggt i färgen mot Smillas blåsvarta vinterpäls:
På den här bilden syns det också hur stor Smilla blivit. Hanna tyckte detsamma och när jag nu hade assistans i stallet kontrollerade jag den mätning jag gjorde för två veckor sedan ensam. Nu med hjälp av Hanna blev den mer tillförlitlig med en mätsticka över manken; jo, hon ÄR 150 cm hög nu! Dessutom biffigare än förut. Lösgalopp i djupsnö är verkligen effektivt för muskeluppbyggnaden.
Kommentarer
Postat av: Johanna
Liten börjar bli stor :)
Postat av: Alma-Lena
Johanna: Ja, det går så fort, nyss var hon mitt lilla busföl 125 i mankhöjd.
Trackback
