Dagens kalenderflicka är UNICEF, FNs Barnfond som grundades den 11 december 1946. De följer barnens mänskliga rättigheter som innan de skrevs ner efter andra världskrigets fasor inte alls var en självklarhet. De är tyvärr inte självklara idag heller. Inte ens i Sverige där uttrycket "Barnets århundrade" myntades av Ellen Key som hennes programförklaring och önskan inför 1900-talet. Barn till flyktingar har tyvärr inte alls de rättigheter som FN listat i hela EU.

 

Man kan ju tycka att de mänskliga rättigehterna automatiskt skulle kunna överföras till barnen, men det är tyvärr inte sant. Barn har setts som föräldrars och vuxnas ägodelar och gör så än idag på många sätt. exempelvis är det biologiskt föräldrasakp som står över allt rim, reson och hjärta i Sverige idag i många fall av familjehemsplacerade barn. Nu har det underlättats att adoptera fosterbarn men det är fortfarande oerhört svårt även om de biologiksa föräldrarna satsar sitt liv på att knarka och misshandla sina barn. Ja, föräldrar som är helt öppna med att de vill ah barnen hos sig för att få barnbidrag till sitt missbruk har ändå företräde framför fosterföräldrar som haft hand om barnen sedan de var nyfödda.

 

Min yngste son funderar över om barn kan få en extramamma vid behov. Ja, så skulle det behöva vara för många barn. Ibland är det också så. Det allra bästa vore förstås om alla vuxna kunde klara att ta ett ansvarsfullt föräldraskap för alla barn på sig. Den dagen är ännu inte här men grundadet av UNICEF ger hopp om en sådan framtid.