Rymlingen

Att ha hästarna hemma gör livet livat. När man lunkar på med sina morgonrutiner kan vad som helst hända som ger färg och fart åt vardagen. I morse till exempel. När jag kommer hem från morgonpromenaden med hundarna möts jag av Smilla utanför hagen. Av spåren att döma verkar hon ha tänkt följa efter oss ut i skogen men ändrat sig. Anatgligen eftersom Chateau stod kvar i hagen. När jag satte henne i hagen såg jag att eltråden rasat ner på en sida och jag fixade det lite provisoriskt. Hanna kom ut eftersom hon väckts av vad hon trodde var en älg utanför hennes lillstuga. Hon tog hand om hundarna, Elva har ju lite för burdust sätt att valla hästar ibland. Idag var hon först lugn och duktig men hetsade upp sig och började skälla.

 

Jag gick in och åt frukost. Då säger Aron: "Mamma ,Kapten står här bredvid mig ute på bron."  Då visade det sig att Hanna hade satt in hundarna i vedboden , inte i hundgården som jag trodde. Vedboden öppnas lätt inifrån så jag fick avbryta frukosterandet och sätta in dem i hundgården. De håller sig oftats på gården, men om en löptik finns i närheten vet man aldrig med gamle Kaptenen.

 

När vi sedan kommer ut till bilen står Smilla återigen utanför hagen. In och hämta grimskaft och oömma handskar. Tur att hon är en sällskaplig och lydig liten häst så hon kom till mig direkt. Jag satte då in hästarna i stallet så de fick fängelse utan att passera gå idag. Hanna har gått och slängt hö åt dem under dagen, men inte är det väl optimalt att de är inne en solig vinterdag som denna. Jag törs inte ha dem ute när jag jobbar om Smilla kan ta sig ut på byn eller något. Stackars Chateau som är helt oskyldig ska ju helst inte stå inne hela dagarna.

 

Nu har Hanna fixat hagen och hästarna har varit ute hela eftermiddagen utan utbrytningsförsök så vi hoppas att detta håller, hon har ju inte rymt förut under vintern när alla god mat finns i hagen. Till sommarn blir det dock att investera i jumboaggregat, det förstår jag.

 

 

Rymlingen som inte är lika intresserad av hö som hon borde vara och absolut inte lika förtjust som Chateau.

Lite spänning i vardagen tror jag det kallas ;) Både för människor och hästar.

Herkules gjorde sin första rymning strax innan jul, när vi var ute och gick. Rätt vad det var bara tittade han på oss med de busigaste ögonen ever för att sedan vända på baken och flyga hemåt i full galopp. Han stannade vid stonas hage och hängde där tills vi hunnit i kapp. Han såg nöjd ut må du tro!

Faktum är att Herkules är vallack numer!
Han kastrerades i oktober efter att vi flyttat upp till Norrköping, på vårt nya ställe finns mycket ston och Herkules blev mer och mer intresserad och stod till slut och vaktade ena delen av hagen 24/7 och blev med det mager hängig.. Likas¨när vi var ute och sa allt i hand kropp att han skulle stanna vid varenda stohage, samtidigt som han är väldigt tillgiven och ville följa med matte. Beslutade att kastrera eftersom jag ändå inte kommer kunna ägna mig åt avel på många år framöver, och är mycket tillfreds med det valet. Han är nu fin i hullet igen och mycket gladare :)

Vilka bushästar du har Lena som ger sig av på rymmen...gräset är grönare på andra sidan ? eller kanske snön som är mumsigare utanför hagen så här års =)