Hjortrongull-levande vatten I

 
Så här föreställer man sig Hjortrongull i Tolkien-nördarnas underbara värld. Här ger hon intryck av att vara en Vesta, hemmets härds gudinna. Så ser jag inte alls på henne. Hjortrongull är Tom Bombadills enda like och fru, hans härskarinna och vän. Hon beskrivs som Flodens dotter och har huvudrollen i Tom Bombadills flodfärd, där är hon den drivande karaktären liksom hon verkar var det i Toms liv i skogen när Frodo, Sam, Merry och Pippin möter honom.
 
Hon är visserligen en varm och generös karaktär, men elden är inte hennes element, det är vattnet. Hon rör sig som vatten, hon låter som vatten och hon är friskt vatten. Jag tror att hon är regnet som gör att hoberna måste ta en hel dags extra rast i det vilsamma huset i Gamla skogen.
 
Också Hjortrongull lever i fullkomlig enkelhet och rikedom. När hoberna drömmer mardrömmar är det Hjortrongulls röst som porlar tröst och förtröstan in i deras oroliga sinnen och hon gör det genom att tala om basala fakta om naturen omkring dem; ni hör bara vindens sus i träden, det är bara regnet, hit når inget ont eller farligt, alla de där sakerna som vi behöver höra när nattens mörker förstärker och förvränger alla sinnesintryck.
 
Vi som har barn har själva lugnt halvnynnat dessa fakta till mardrömmande barn många mörka nätter när vinden och regnet skrämt dem och när vi var barn gjorde våra vårdnadshavare; mammor, pappor, mormödrar och farmödrar samma sak för oss.
 
Hjortrongull är Flodens dotter och är därför allas mamma, allt levandes moder. Jag är ganska säker på att Tolkien, som var troende katolik och mycket beläst inom teologi, tänkte på Eva som betyder "allt levandes moder" när han beskrev Hjortrongull.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0