De yttersta tingen om konsten att ta fram det viktigaste

Sitter och skriver om min pappa denna söndag i kyrkoårets slut. Hur ska ett liv sammanfattas utan att texten blir för lång? Varje människas liv är ju stoff till en lång romanserie. Blir det förenklat intill lögnens rand om jag inte tar med det där? Men det här måste ju med! Sedan läser de andra i familjen, lägger till, drar ifrån och godkänner. En runa är redan avklarad. Nu är det till en annan läsekrets jag skriver. Jag kan plocka fram andra saker, måste ta bort andra. Utveckla här och korta där.
 
Snart är kyrkoåret slut och det är nu tillvaron ställs på sin spets i texterna som läses i kyrkan. Även de som skrev ner det Jesus sa måste ha brottats som jag. Vad ska vi ta med? Kan man utesluta detta utan att förfalska? Säkerligen lade sig andra i och tyckte: "Det får vi inte missa!",  "Kommer du inte ihåg då när vi gick till Kapernaum, det måste vi få med.", "Det där är väl sådant vi kan stryka så vi får plats över till det här."Slutligen växte fyra evangelier fram. Fyra olika berättelser, lika men ändå olika. Som mina olika runor eftersom de riktar sig till lite olika personer.
 
Så valde de tre första evangelisterna att skriva om när Jesus talar om framtiden, att vi inte ska vara rädda när vi hör om krig och naturkatastrofer på jorden och kärleken kallnar hos de flesta, utan lyfta upp våra huvuden i hoppfull förväntan för då närmar sig vår och hela skapelsens befrielse trots att det ser mörkt ut. Vi ska hålla ut och inte sluta göra gott även om alla andra gör det.
 
Johannes, som skrev sitt evangelium sist, nämner inte detta tal som de andra minns så tydligt. Han berättar i stället om den sista kvällen med Jesus innan han dog. Det Jesus gjorde och sa den kvällen är mest utvecklat i Johannes evangelium och där säger Jesus bland annat: "Detta har jag sagt er för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var inte oroliga, jag har besegrat världen." Även Johannes talar uppmuntran; "var lugna, jag har koll", men med lite andra ord än de övriga evangelierna.
 
Just nu är det verkligen mörkt. Mitt i november, fars dag utan en pappa att fira och naturkatastrofer och krig råder. Människor drunknar i Medelhavet på väg till Sverige och medlemmarna i EU står och tittar på. Kärleken har sannerligen kallnat när lagar i Italien förbjuder människor att bistå folk i sjönöd om de ser ut att vara på flykt. Jag försöker ta till mig tröstens ord om att inte vara rädd. Men det är svårt att inte vara ledsen. Då hjälper Johannes igen, nu i Bibelns sista bok Johannes uppenbarelser står det: "Gud skall torka alla tårar från deras ögon." Just nu känns det som om det skulle ha räckt med just de orden. Bra att du tog med dem, Johannes!
 
God tröstemusik i november en hel konsert med enbart barockmusik medan jag pysslar i köket. Härligt avskalad med bara tre musiker. Cembalo: Ed Clark, violinist :Brunilda Myftaraj, cellist: Kathy Schiano

Kommentarer
Postat av: Lars

Fin musik som lyfter och ger ro sammtidigt :)hoppas det blir en bra runa om din far. Ja inställningen till flyktingar har blivit hård den att dom är i vägen och besvärliga kostar pengar. hörde på radion att Italien ska styrka sin gränsbevakning och tänkte...aj..innebär säkert inte att dom vill hjälpa. Tänker på när mormor var ung sv kyrkan i tyskland strax efter kriget förmedlade kontakt med familjer som inte klarade av att ge sina barn mat så mormor hade ett tyskt krigsbarn som fick äta upp sig och vara med och arbeta på gården , mormor brukar berätta med skratt att första måltiden här i Sverige försökte Heidi tugga i sig ett helt ägg med skal och allt så mormor fick visa att man skulle ta bort skalet, flickan hade aldrig ätit ett ägg innan :) kan delvis förstå kritiker till invandringen man tror att invandrare sitter på flykting förläggningar och får bidrag och sedan social , det "gamla" systemet var lite hederligare när flyktingar hyrdes in hos lantbrukare och företagare som fick stå för flyktingens uppehälle och att dom skulle göra skäl för sin mat var något självklart. jag jobbade 20 år inom städning och fungerade i 10 år som försteman och fick lära många jugoslaver,rumäner och araber språket och hur svenskt system fungerar, för många var det första jobbet och man såg hur nervösa dom var nytt land nytt jobb, fika och att man lyssnade och prata hjälpte folk att känna sig trygga, tur man kan resonera religion och förstå, var något självklart för många invandrare med gud.Men måste vara väldigt svårt nu för dom som kommer hit många städbolag betalar inte ut riktiga löner eller ger tillräcklig tid att utföra tjänsterna längre, risk att många som kommer hit utnytjas och luras när dom inte känner till arbetsrätt och man ska ha kontrakt om man arbetar m.m ,det har blivit hårt som du säger.

2013-11-10 @ 20:46:24
Postat av: Klaus S

Som du säger, hur svårt att beskriva en människa! Och som om man hade hela bilden. När jag skrev min pappas runa så minns jag att jag försökte föreställa mig några alldeles konkreta främlingar som jag försökte berätta för, något lite, det underlättade för mig.

2013-11-11 @ 18:05:59
Postat av: Bråddjup

Det står väl inte i runan gissar jag, men han fick en fantastisk dotter.

2013-11-13 @ 00:37:31
Postat av: Alma-Lena

Lars: Du har så mycket intressant att berätta och detta visar att din godhet kom som arv från dina morföräldar.

Klaus S:Bra tips tog till mig det och nu är runan inskickad till Dagen.

Bråddjup: Puss!

2013-11-14 @ 20:33:40
URL: http://barockbloggen.blogg.se
Postat av: Lars

Tack så mycket Alma jag spar dina goda ord tills när det är svåra dagar :) ja mormor och morfar var enkla människor som levde nära jorden fast än dom inte kallade sig troende så levde dom nära gud i sina handlingar och samvete dom lät sig inte ryckas med av nationalsocialism och andra skumma ideologier eller hatet mot tyskar som länge fanns efter kriget.Dom var gamla stammen hederliga i märg och ben.Minns att morfar vägrade "sätta bilen på firman" eller göra olika avdrag som han igentligen hade rätt till som lantbrukare och företagare, morfar förstog inte sådan ekonomi och tyckte det var en form av smiteri och trollande med pengar ;)


2013-11-14 @ 22:32:07
Postat av: Alma-Lena

Lars: Just sådana rättrådiga människor samlar jag på. De är mina helgon, förebilder, de som inte vill fuska med skatten och undandra sig sitt ansvar. Jag känner några sådana som skiner som stjärnor i en natt av fusk och försök att tillskansa sig så mycket av den gemensamma kakan som möjligt utan att bidra själv.

2013-11-15 @ 05:52:13
URL: http://barockbloggen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0