Två personer som förtjänar titeln barockpärlor och förstås oförtjänar att inte försvinna i glömskans mörka vrår är den helige Frans och den helige Lewi. De hade samma tjänst på många sätt fast 800 år och många breddgrader ligger mellan deras verksamma liv. Den ene dog den 4 oktober och har sin minnesdag då, den andre, Lewi, dog den 4 september men har ingen minnesdag så han får dela den med sin andlige "tvilling" Frans.
Fjärde oktober var en arbetsdag så jag får uppmärksamma Fransiscus av Assissi en dag efter i stället. På en blogg som denna måste naturligtvis denne djurens apostel uppmärksammas. Frans drog sig ju inte för att predika även för djuren. Inte bara de nyttiga husdjuren utan mest för de vilda; fåglar och smådjur. Så brukar han också avbildas i samspråk med fåglarna och han är förstås alla djurs skyddshegon. Det sägs att det var pga denna speciella kontakt han fick med djur som människor började dras till honom.
Fransiscus 1182-1226
I Sverige har vi en liknande storhet inom kristendomen. Lewi Pethrus. Han var från en fattig familj och fick redan innan skolåldern arbeta med att valla djur på bete, så var det ju förr om man i trakterna enbart hyste varg. I björnområden däremot var vallarna tonåringar och vuxna "efterblivna". Lille Lewi började då under dagarna att predika för djuren, precis som Frans i Italien 800 år tidigare. När han blev stor ledde han Pingströrelsen -som han menade var en väckelserörelse inom Svenska kyrkan som han vägrade lämna trots mången teologisk konflikt, han startade Sveriges största kristna dagstidning, LP-stiftelsens arbete för missbrukare, IBRA radio och mycket, mycket mer. Han började som fattig vallpojke men gjorde samma resa som majoriteten av svenskar under 1900-talet och slutade sitt liv i välmåga.
Fransiscus var dock född i en rik familj och valde att sälja allt och leva resten av sitt liv i fattigdom. När han började få anhängare retade det upp den mäktiga katolska kyrkan som vid denna tid var världens mäktigaste organisation och med makt följer rikedom och männsikor som vill tjäna pengar i stället för sina medmänniskor. När Fransiscus kritiserade detta hotades han med uteslutning, men liksom Lewi Pethrus vägrade han lämna kyrkan och påven Innocentius III tog intryck av Fransiscus Kristus-lika utstrålning och lät honom vara kvar i kyrkan, förutom att han också godkände den nya fransiscanerorden som några år senare kompletterades med en kvinnlig gren, Clarissorna, ledda av riddardottern Clara som firas 11 augusti.
Även den muslimske sultanen i Jerusalem blev tagen av den helige Frans predikostil och personlighet och lät Fransiscanerna etablera sig i Jerusalem mitt under brinnande korstågstider. Melek-el-Khamel hette han.* Lite kul att sultanen också hette "Melek av Kamelen" , djuret alltså. Sedan dess har Fransiscanerna funnits i Jerusalem i obruten följd. Där arbetar de över religionsgränserna för fred och försoning eftersom Fransiscanerorden lever efter devisen bön fattigdom och kärlek och ägnar sig åt sjukvård, bön och att predika om fred med hela skapelsen.
Fransiscus är därför också ekologins skyddshelgon och hans sinnesrobön används inom 12-stegsrörelsen som rehabiliterar drogmissbrukare och deras anhöriga. Fransiscaner och Clarissor vägrade också låta prästerna vara de enda som sjöng i gudstjänsten utan sjöng själva och komponerade egna lovsånger. Mest berömd är Fransiscus "solsång" Sv Ps. Även "vår" djurpredikant Lewi Pethrus skrev sånger som nu finns i den svenska psalmboken. Lewi var också pacifist och under hans tid i livet var pingstvänner alltid vapenvägrare.
* Jag vet inte , men jag tror att denne sultan kan ha inspirerat C.S Lewis till porträttet av den soldat som hela sitt liv hängivet tjänat Tash och när Aslan skapar Narnia på nytt får veta att det var Aslan han tjänat hela tiden.
