Musikalen "Pappa" och den himmelska föräldern, betraktelse kring en kasettbandspelare

Min pappa hade en gammal kasettradio i sin bil. Där lyssnade han och mamma på östlaestadiansk psalmsång och musikalen "Pappa" en gammal klassiker av Ingemar Olsson. Min pappa tyckte om musik och missade inte många sångkvällar i Björkfors kyrka då hans vackra och starka stämma fyllde kyrkorummet och bar de andras röster så alla vågade ta i. Nu går kasettbandet med musikalen "Pappa" i mitt huvud hela tiden. Eftersom jag en gång också sjungit i den själv kan jag alla låtar utantill, men det är kasettbandsversionen som går i mitt huvud.
 
Först sången är "Pappa gör att träden växer gör att gräset gror han ger oss både liv och lust och äppelmos och havremust och allt, han är stor. Här var det sång. Här var det dans. Pappa är här. Vi är hans." Det andra bandet i pappas kasettbandspelare var östlaestadianska församlingen i Luleå som sjunger psalmer till ackompanjemang av Markus Warg på orgel. Det är en intressant kombo. Lars Levi Laestadius ville ju själv inet tala om Gud som far utan benämnde Gud "den himmelska föräldern" Taivallinen vanha".
 
Laestadius hade själv en dålig relation till sin gamla alkoholiserade pappa, men en mycket varm och nära relation tilll sin mor och andra kvinnor som han uppfattade som auktoriteter i sitt liv. Många hade dåliga relationer till sin far på hans tid och han fann att det var dålig själavård att tala om Gud som far för då såg människor en misshandlande suput framför sig, eller bara en frånvarande ingen, när man talade om  Gud fader. I Bibeln talas det ofta om Gud som mor också, men det har aldrig slagit igenom hos kyrkans styresmän.
 
Laestadius, däremot,  såg att det var bättre både teologiskt, eftersom Gud inte är en man med långt vitt skägg, och psykologiskt att tala om den himmelska förälderna. Gud är ju inte man eller kvinna, utan både ock. På finska kan man lätt tala om Gud eftersom de personliga pronomina han/hon inte existerar där, utan som i de allra flesta språk på jorden kallar man tredje person singularis för ett enda ord. I finskan är det ordet hän. Detta har lett till att man inom laestadianismen ser svenskan och de nordiska språken som undermåliga, medan finska och samiska kan behandla de heliga tingen på riktigt sätt. Helt säkert har den traditionen lett till att den finska som Laestadius lärde sig i Karesuando och sedan skrev på överlevt till denna dag.
 
Men tack och lov finns Laestadius också översatt. Så kan vi fåkunniga, som inte är lika bra som, till exempel min pappa var, på att läsa denna väckelsefinska också ta del av hans fantastiska bilder. Han kallar oss människor för små nådevalpar som plockas upp från denna världens kalla jordgolv och ammas av den himmelska föräldern. Men den nya papparollen som gör att vi är många som idag kan relatera till en bra pappa som bryr sig om sina barn och kramar dem i stället för att slå dem gula och blå gör den himmelska föräldern till en tröstande bild och det blir också musikalen "Pappa", vilket den kanske inte skulle varit på Laestadius tid.
 
För en sådan som mig som haft en snäll pappa av den moderna typen blir orden i musikalen: "alla kan bli pappas barn, överallt i stan" inte hotfulla utan hoppfulla. Fast jag vet att Gud inte är antingen mamma eller pappa, utan både ock och mycket mer än så.
 
 
Här sjunger Ingemar Olsson själv. Passande nog med tillsammans med sin dotter.
 
 
 

Kommentarer
Postat av: Klaus S

Har läst att Jesus "abba" snarare betyder "pappan" eller "min pappa" än det mer högtidligt strama "Fadern".
Vår pappa som finns i himlen.

Nej, det är inte helt lätt med det där om det inte var så bra. Jag försökte med att byta ut "Fadern" mot "Tage Danielsson" när jag var yngre, och det fungerade nog ganska bra.
Min tagedanielsson som finns i himlen.

2013-10-30 @ 16:25:33
Postat av: Alma-Lena

Klaus S: Ha ha! Underbart, Min Tage Danielsson som är i himlen! Ja han var ju lik Jesus på flera sätt den käre Tage. I vår familj är Karl-Bertil nästan lika obligatorisk som julevangeliet, ja på sätt och vis är de två versioner av samma berättelse, tycker vi. Man kunde kanske också kalla Gud för en "Känd välgörare" för i Jesus har vi ju lärt känna Gud.

2013-11-02 @ 16:03:37
URL: http://barockbloggen.blogg.se
Postat av: Alma-Lena

Klaus S: Btw, jo abba betyder pappa, inte fader, om man ska vara precis.

2013-11-02 @ 16:06:46
URL: http://barockbloggen.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0