Ankomstens dag

Andrea Previtali målade denna scen från stallet 1515-1520  i ett land han var bekant med; den italienska provinsen Bergamo, ingen vit jul, tak över huvudet, värme från halmen och djuren, lite vindskydd, mitt i ett storslaget landskap i utkanten av staden, änglavakt i vänstra övre hörnet, det är allt som behövs.
 
Idag öppnas första luckan i julkalendern för nu har Jesus kommit, nu är juldagen firad, Jesusbarnets födelsedag. Den ankomst vi väntat under hela adventstiden. Vi lever ju med facit i hand, vi som firar jul, Kristusmässa eller Födelsen och allt vad denna den största och mest globala av alla fester kallas.
 
Det är en gåta i sig att detta är möjligt, att en fest firas unisont och samtidgt över så stora geografiska avstånd och dessutom i tjugo dagar. En del sätter mest tryck på Trettonhelgen och andra vid Nyåret men alla kristna firar Kristi födelse just nu oavsett om det är mitt i sommaren eller en kritvit iskall jul, som här hos oss. Ändå påminner den om den svenska medeltida julsången
 
Julen firas ofta som en familejhögtid där släkten samlas för en gångs skull, några dagar brukar man få ledigt kring jul så alla äntligen kan mötas. Kan man inte ses på plats ringer man, skickar julkort eller skypar till varandra. En gång om året ska vänskapen förnyas och man uppdaterar varann om det gångna årets händelser.
 
Jag tänker att vi på sätt och vis inte bara gör detta i vår egen lilla by av släkt och nära vänner utan också i den stora globala byn. Efetrsom julen firas i tjugo dagar spelar det ingen roll när man har sin stora festdag, julafton eller trettondagen, juldagen eller Tjugondag Knut. Nu är hela världen festklädd och alla kristna sjunger julsånger till den nyfödde.
 
Den här videon får för mina franskelever visa hur olika men ändå lika julfirandet är. Den franska julsången Il est né le divin enfant med videon som visar ett julfirande i ett varmt och soligt land vid ekvatorn. Jag minns då varma julnätter med fyrverkerier och julsånger i långa glada gudstjänster och dans i solskenet i stället för mysiga slädfärder till julottan. men jag minns också slädfärder till julottan med Pålle i den iskalla vinternatten med facklor och marschaller brinnande i snön. Minnen som binder oss samman kring den som föddes för att föda oss till en enda helig människosläkt.
 
Videon är inte inbäddningsbar, men klicka på länken så får ni se den och hur jul också kan firas utan snö, köttbullar och julklappar. Refrängen lyder på svenska "Han är född, det gudomliga barnet, spela oboer stäm in musettedragspel! Han är född det gudomliga barnet, låt oss allt och alla lovsjunga hans ankomst!":
 
http://www.universalmusic.fr/les-pretres/video-clip/les-pretres-il-est-ne-le-divin-enfant/
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0