Den koleriske Moses II

Botticelli har målat Sippora så här föga sudanesisk på en fresk i Sixtinska kapellet.

Jag tror hon såg mer ut så här som,  Ofra Haza sefardisk judinna från Yemen, ungefär där midjaniterna en gång bodde. När judarna fördrevs från arabländerna efter 1948 kom hennes famlij till Israel där hon föddes i Tel Aviv 1957 och senare blev hon stor sångstjärna men dog bara 42 år gammal. Hon sjöng i Prince of Egypt och är nog modellen för hur kvinnorna, tex Sippora, ser ut i den filmen.****

 

 

På Marias söndag i advent blir det förstås bonusinlägg om hur Sippora frälser Mose och därmed ser till att Maria och Jesus kan födas mer än tusen år senare:

 

När Mose fört ut folket ur Egypten ifrågasätts hans val av hustru. Det står att han trakasserades av sina syskon, Aron och Mirjam, pga av sin "Kushitiska hustru"*. Kush låg söder om Egypten i nuvarande norra Sudan. Invandrare från Kush fanns i Midjan, men ibland kallades också midjaniter för kushiter utan att komma från Kush. Tydligt är att det finns rasistiska inslag i kampanjen mot Mose fru Sippora.

 

Mose verkar ha hållit fast vid henne trots kritiken men i början av deras liv tillsammans var även Mose lite av en rasist. Ändå är Sippora så nödvändig för hela berättelsen om Israeliternas befrielse och därmed också för hela judendomens tillkomst och därmed kristendomen.

 

När Mose kom som flykting till Midjan stötte han på sju unga kvinnor som trakasserades av manliga herdar när de skulle hämta vatten till sina får. De var systrar och döttrar till prästen Jetro. Jetro tog sedan upp Mose i sin familj och Mose fick Sippora till hustru. Två söner fick de, först Gersom och senare Elieser (=Herren hjälper). Det är när Mose vaktar sin svaärfars fr som han får se den brinnande busken och får veta att han ska resa till Egypten och befria Israeliterna från slaveriet.

 

Han tar med sig en åsna och sin familj som består av Sippora och de två sönerna Gershom och Elieser. "Vid ett nattläger under vägen kom Herren emot Mose och ville döda honom. Då tog Sippora en vass flintbit och skar bort förhuden på sin son och vidrörde honom nertill med den och sade: ”Du är min blodsbrudgum.” Och han lät honom vara."**

 

Det här är ett så gåtfullt bibelställe och ett av mina absoluta favoriter just för det. Det är nog berättelser som denna som inspirerat Tolkien och andra bibelinspirerade Fantasy-författare. Men ser man till hela sammanhanget är det inte så gåtfullt, jag tycker det står klart att Gud här vill lära Mose att inte förakta sin fru och sina barn fast andra gör det av rasistiska skäl. Hans söner var inte omskurna vilket alla Abrahams manliga ättlingar skulle vara. När Mose levde fanns ännu inte någon religiös kult som kunde kallas judendom, det var med honom judendomen började ta form som religiöst system. Men sedan Abrahams dagar hade hans ättlingars söner blivit omskurna på sin åttonde levnadsdag.

 

Mose omskar alltså inte sina söner och med det visade han att han inte tyckte de riktigt dög som hebréer, det var som om han inte riktigt erkände dem som sina barn utan bara Sipporas och därmed visade han också reservation mot henne. Gud gillade uppenbarligen inte detta och ser till att utsätta Mose för en situation där Sipporas rådighet räddar honom. Hon förstod tydligen direkt vad som var problemet. Hon räddar Mose genom att omskära sin son och Mose kan fortsätta till Egypten och sitt stora uppdrag att befria sitt folk från slaveri.

 

Utan svarta Sippora från Midjan hade det alltså inte blivit någon befrielse, inget judisk folk, ingen Jesus och det skulle bara bli vinter men aldrig jul i december, årets mörkaste månad.***

 

Ytterligare en bonus, Ofra Haza sjunger "Deliver Us" ur Prinsen av Egypten:

 

* Några menar att det måste varit en hustru till, men det ser jag som otroligt eftersom GT är fullkomligt besatt av släkttavlor och vilka söner männen fick. Mose är ju en riktigt viktig person precis som Abraham och alla Abrahams fruar och frillor finns uppräknade, liksom Jakobs båda fruar och två frillor och barnen han fick med dem. Det mest naturliga i sammanhanget är att de kallar Sippora Kushit av någon anledning.

 

** 2Mos 4:24ff

 

*** CS Lewis Häxan och lejonet /The Lion, the Witch and the Wardrobe

 

**** har nu fått veta att de tecknade Mose mamma och amma Yocheved efter att de träffat  Ofra Haza och de tyckte att hon var så vacker.

 

 

Apropå bilder, ansikten.
Var med hustru Louise i Stockholm under helgen. Vi såg en utställning på fotografiska och tre av utställningarna där blev jag väldigt berörd av. Överraskande mycket: Adi Nes, Lisen Stibeck och Jimmy Nelson (den fjärde talade inte alls till mig).
Nes hade en serie bilder inspirerade av Bibeln (GT). Bilderna var såvitt jag förstår inte arrangerade. Ibland är de på uteliggare, eller mycket fattiga människor.
Bild-Googla gärna på
Adi Nes Hagar
Adi Nes Cain Abel
Adi Nes Abraham
Adi Nes Samuel Saul
Adi Nes Job
Adi Nes Noah
Adi Nes Christ
Ganska så enorma bilder i mitt tycke och det blev ju inte mindre på museet där bildrna var kanske 2 x 2 meter.
Hagar och Job känns som – ja, så där kan de verkligen ha sett ut. Och för mig ger bilderna också en stark närvarokänsla som för mig närmare dem genom alla lager.

Ja, det är inte ofta jag/vi kommer i väg till Sthlm heller, trots närheten (Uppsala).
Väldigt intressant läsning du bjuder på. Man skulle vilja ha de porträtt du gjort i en fin bok. Det är också så fint liv i texterna. Lustigt att Botticelli gjorde sudanesiska kvinnor rågblonda..