Jag har kallat dig vid namn

 För 150 år sedan hade "allmogen" dvs de allra flesta i Sverige inget egentligt efternamn. Någon hade ett gårdsnamn som följde med gården, någon hade ett tillnamn för just den personen men de flesta hade patronymer: Anders son/dotter, Andersson, Pettersdotter eller i sällsynta fall matrinymer: Lenasson, Gunillasdotter.

 

Det fanns dock undantag. Adeln hade länge haft speciella efternamn som ärvdes. När kungen adlade en perssson fick hen ett tillnamn som ärvdes, bonden som blev upphöjd blev Bonde, var det då ett troll som blev upphov till släkten Trolle? Eller var riddar Trolle en trolldödare? De har ett rött huvudlöst troll på guldbotten som vapen, hur som helst.

 

Soldater som togs ut i tjänst för kungens armé fick namn som registratorn tyckte passade: Frisk och Modig var väl kul att heta, men Drucken? Klen? Namnet Båtsman är ju neutralt och säger bara att jag var just Båtsman, Stridsman är ju samma neutrala beteckning för den som tjänade på landbacken och skapade nog ingen kris för den som fick det namnet sig tilldelat. Tapper, däremot, är ett värdeomdöme och Sturk hette den som kämpat i Turkiet vid Karl XIIs sida och ger mer information men kan knappast uppfattas som negativa.

 

Men Cassius Clay tyckte inte alls om sitt namn, Clay, som ärvts av slavar namngivna av sina ägare signalerade ofrihet nu tog han sig den fria människans rätt att benämna världen och benämnde sig själv. Clay blev lätt öknamnet "Clay-pidgeon" lerduva i boxningsringen och när han antog en religion som för honom kändes mer afrikansk, Islam, bytte han också namn till Muhammed Ali. Släkten Drucken bytte också till det mer kontinentalt klingande Drugge. I stället för att det signalerade att en förfader varit ovanligt onykter vid inskrivningen kunde man nu föreslå ett exotiskt ursprung i det fjärran Valloniet.

 

I Bibeln berättas om hur människan Adam fick ge namn åt alla djuren men själv fick människan sina namn av Gud, Ish och Isha och Adam. Ingen benämnde sig själv, för som Ylva Eggehorn skriver i Där lejonen bor, "Ingen kan namnge sig själv, namnet är en gåva som kommer utifrån, det är en gåva som handlar om att någon har sett mig, urskiljt mig i vimlet." Den första som ger namn åt Gud i Bibeln är slavflickan Hagar som av Gud räddas från en död av vätskebrist i öknen när hon körts ut i vildmarken med sin tolvårige son Ismael.*Hon ger Gud namnet "Seendets Gud" för som hon säger enligt 1917 års översättning: "Har jag då fått se den som ser mig?" I Bibel 2000 säger hon: "”Har jag verkligen sett Gud och förblivit vid liv?”

 

Berättelsen om hur Gud namngavs av Hagar talar om mod och den säger också en hel del om en Gud som vill bli sedd i vimlet av väsen och vill namnges av en ensam och utstött slavflicka med endast ett barn vid sin sida. Jag säger: "Lilla slavflickan Hagar, du som stod lägst på alla rangskalor i ditt sociala sammanhang, tänk att du tog dig den fria människans rätt och namngav Gud själv och förblev vid liv!"

 

Illustration från Barnens Bibel av Anne de Vries, en av min barndoms stora konstupplevelser. Vilken fantastiskt modig Barnbibelutgåva det var!

 

*Hon är själv troligen dubbelt så gammal som sitt barn, 24 år. Det där med siffror säger alltid något mer i Bibeln. Vid tolv års ålder skulle Ismael ha blivit en Bar Mitzva, Lagens son, det religiösa vuxenblivandet,  om han levt efter Mose. Isak var tolv när Abraham försökte offra honom, Jesus var tolv när han stannade kvar i templet och förvånade de skriftlärda med sin kunskap. Hagar är alltså två gånger tolv år vid tillfället vilket säger något mer än att hon var ett barn när hon fick sitt barn. Hon är en dubbelt religiöst vuxen person och det visar sig i hennes namngivande av Gud själv. Den kunskap som en tolvåring skulle ha hade hos henne mognat till visdom och urskiljningsförmåga.

 

 

 

Det finns en helt underbar sekvens i filmen Spirited Away där flickan Chihiro i huvudrollen lyckas identifiera och ge det rätta namnet till sin vän Haku som då kan förvandlas till sitt rätta jag. Då han just varit en drake som Chihiro ridit på så förvandlas han till något annat och de två håller i varandra och singlar sakta ner mot marken tillsammans. Deras tårar blir jättestora och lossnar från deras ansikten och svävar uppåt.

Härlig film sekvens Klaus.

Jag tänker på den vita stenen i uppenbarelseboken som gud ger och bara gud och mottagaren vet namnet som står på stenen, skulle tro det är ett kärleks namn eller äre namn. Man samlade stenar lite till och från när man var grabb och minns att exotiska stenar stog högt i kurs vita eller sådana i vit kvarts var dyrgripar :) ...hugget i sten brukar man säga, att få sitt namn på en vit sten av gud är sannerligen en dyrgrip då har man sannerligen blivit sedd, fast vi människor är en damm tuss i universum.

En jag känner har jobbat i Afrika, minns inte vilket land. Hon berättade att man där inte vågade ge sina barn ett namn de första månaderna, man kallade dem "gäster", det skulle göra ännu mer ont annars om det inte gick bra.

Lars - ikväll var det de allra vackraste små frön som svävade i solnedgången, som små dammtussar just. Meget fint.

Klaus: Underbart! Det här blir en serie bloggar eftersom det blev så mycket när jag väl började skriva igen efter hemska nationellaprovtiden och sjukdomen som tog kraften från mig. Det är precis det jag tänkt på. Läste Ylva Eggehorn när jag satt på länssjukhuset och väntade på att en kär anhörig skulle opereras och började fundera på detta att namnge utan att göra anspråk på den som får namnet.

Lars: Du är för underbar! Du förekommer mig , den vita stenen har jag alltid fascinerats av och det kommer definitivt mer om den. Det är så mysigt att vi fått en träffpunkt här. Du och Klaus har verkligen blivit kära vänner för mig.

Klaus: Glömde: samma sed finns här i norr, man var väl van vid plötslig spädbarnsdöd. Men här får barnet ett namn men man vågar inte använda det innan barnet döps för då skulle onda krafter få makt över barnet. Lite som barn har ett "arbetsnamn" när de låg i magen. Nu när de flesta vill veta könet på barnet från vecka 12 försvinner väl den seden barnen har sitt namn från början.

Tack Alma :)
Klaus, jag har en liten koloni och ska dit i kväll och kolla om jag ser små frön, brukar vara mega fint där och är mitt eget lilla paradis, hade det varit möjligt hade jag hellre bott där än i en lägenhet inne i stan :)