Idag börjar min adventskalender nu när kyrkoårets sista söndag snart är slut. Domssöndagen med temat Kristi återkomst är en av årets favoriter för mig. Den här eftertänksamma tiden i kyrkoåret passar årstiden och mig bra. Så här års vill jag läsa och begrunda, kura skymning och reflektera över livet. Lägga pussel är också en passande syssla så här års.

 

Domssöndagen har ingen positiv klang i svenksa öron, vilket jag har svårt att förstå. När brott begås vill vi normalt at straff utdöms. Tycker vi att straffet blev felaktigt säger vi inte att domstolarna ska stängas utan att jurister ska få bättre utbildning och lagarna ska förbättras. Jag tänker att Gud dömer absolut rättvist och utan hänseende till skenet eller samhällsställningen. Ingen slipad advokat skulle få en massmördare frikänd och ingen oskyldig skulle straffas i denna domstol, så vad är problemet?

 

Kanske inser fler än jag att allt vi gjort inte tål en rättslig prövning, men då glömmer man att Kristi återkomst är en upprättelse, en dom som befriar skapelsen ur dess orättvisa fångenskap under död och kaosmakter. Hur man än läser texterna så visar de att den kristna tron inte står likgiltig inför lidande och brott mot mänskligheten till skillnad från exempelvis Margot Wallström, vår nya utrikesminister.*

 

När jag läser om ISIS härjningar eller våldtäkterna i Kongo blir jag galet arg och ledsen, då finns bara en tröst att få Domsöndagens texter och Psaltaren 9: "Herren regerar i evighet, /han har rest sin tron för att döma. /Han råder rättvist över världen, /dömer folken med oväld. /Herren är en borg för den förtrampade, / en borg i tider av nöd. […] han har inte glömt de förtrycktas klagan […] Ty den fattige är ej för evigt glömd, /de förtrycktas hopp inte borta för alltid."

 

Det är ju så att ondskans frukter inte drabbar lika. Det är alltid en fattig, liten förtryckt människa som blir mobbad, misshandlad och bestulen. På andra sidan skranket står de mäktiga som alltid klarar sig undan, vilka vidriga brott de än begår. Just Domsöndagens texter visar tydligt att Bibeln är skriven ur de fattigas perspektiv, de misshandlade kvinnornas, de förtrycktas, de förslavades, de utfattigas perspektiv. Mycket i Bibeln kan verka inkonsekvent, men aldrig det perspektivet.

 

 

*När ska Sverige få en utrikesminister som man inte måste skämmas för? Var Anna Lind den sista?