Så här tokigt undervisade Jesus i liknelsen om den ohederlige förvaltaren, Lukas evangelium kapitel 16:

Han sade också till sina lärjungar: ”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen kallade till sig honom och sade: ’Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’ Förvaltaren tänkte: ’Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus när jag mister min tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.’ Sedan frågade han näste man: ’Och du, hur mycket är du skyldig?’ – ’Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ’Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’”

Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket.

En korrupt förman som förebild för ett liv som god människa? Som den barocka karaktär jag är älskar jag just dessa bibeltexter som bjuder rejält motstånd och ändå är så lockande. Just i dessa tider av snåla vindar över Sverige känns den dessutom extra aktuell. På något sätt känner jag mig också befryndad med denna förvaltare. jag är ingen som någonsin komme att bli rik i världsliga mått, jag kan inget om aktier och skattetekniska finter. jag hör till den stora grupp föräldrar som aldrig fattat att trixa mig till hela föräldrapengen och långa ledigheter trots flera barn. Men jag har lärt mig att generositet med det jag har räntar sig bra med Guds matematik.

Framförallt är det sant som Jesus säger, man får vänner. Pengar är ju egentligen inget värt, vi kan inte äta sedlar och ettor och nollor mättar ännu sämre. Men vänner, både fattiga och förmögna, gör en människa verkligt rik.

När jag tänker på den tid som gått/på allt som är borta och på allt jag fått/vill jag dela med dig/ det som Jesu gett till mig/

Vänner att lita på/kärlek trots mitt humör/Herrens hela livet och himlen när jag dör./

Jag vet att det kan vara svårt att tro/ att det finns en hemlig bro/ som leder ut ur dig/men kom och dela, dela med mig/

Vänner att lita på/kärlek trots mitt humör/Herrens hela livet och himlen när jag dör. Himlen när jag dör!

Och naturligtvis hade jag då inte hälften så mycket belägg för detta som jag nu har. Mitt liv är nu fullt av vänner från jordens alla hörn och jag omges av generositet och godhet som gör de svåra stunderna uthärdliga och vardagen lättare. Särskilt tänker jag nu på vår käre fosterson Nasir, som gjorde verkligt skäl för sitt namn, frälsare,  när pappa så hastigt avled förra hösten.

Tänk om vi inte bott i en kommun med mottagning av ensamkommande flyktingbarn, då hade vi inte fått denna oväntade hjälpare. Jag är så glad att vi i Sverige valt att använda den ohederlige Mammon till att skaffa oss vänner i evigheten. Låt det få fortsätta så!