Auguries of Innocence I – To see the world in a grain of sand

 Lars delade med sig av denna långa dikt av en av romantikens stora, William Blake (1757-1827). Den är därför uppdelad i delar som jag själv rubriksatt efter  vad jag uppfattar som olika motiv som alla spinner runt samma tema, skuld och oskyldiga, syndens lön och dygdens. Som synes är detta en mycklet citerad dikt, den börjar med titeln på en låt av Bob Dylan, elelr nästan, men visst kom insprationen härifrån.
 
Läs och njut:
 
To see a world in a grain of sand
And a heaven in a wild flower,
Hold infinity in the palm of your hand,
And eternity in an hour.

A robin redbreast in a cage
Puts all heaven in a rage.

A dove-house fill'd with doves and pigeons
Shudders hell thro' all its regions.
A dog starv'd at his master's gate
Predicts the ruin of the state.

A horse misused upon the road
Calls to heaven for human blood.
Each outcry of the hunted hare
A fibre from the brain does tear.

A skylark wounded in the wing,
A cherubim does cease to sing.
The game-cock clipt and arm'd for fight
Does the rising sun affright.

Every wolf's and lion's howl
Raises from hell a human soul.

The wild deer, wand'ring here and there,
Keeps the human soul from care.
The lamb misus'd breeds public strife,
And yet forgives the butcher's knife.

The bat that flits at close of eve
Has left the brain that won't believe.
The owl that calls upon the night
Speaks the unbeliever's fright.

He who shall hurt the little wren
Shall never be belov'd by men.
He who the ox to wrath has mov'd
Shall never be by woman lov'd.

The wanton boy that kills the fly
Shall feel the spider's enmity.
He who torments the chafer's sprite
Weaves a bower in endless night.

The caterpillar on the leaf
Repeats to thee thy mother's grief.
Kill not the moth nor butterfly,
For the last judgement draweth nigh.

He who shall train the horse to war
Shall never pass the polar bar.
The beggar's dog and widow's cat,
Feed them and thou wilt grow fat.

The gnat that sings his summer's song
Poison gets from slander's tongue.
The poison of the snake and newt
Is the sweat of envy's foot.

The poison of the honey bee
Is the artist's jealousy.
 

Kommentarer
Postat av: Lars

Ja den är lång , men facinerande läsning :) har ibland sett första stycket:

To see a world in a grain of sand
And a heaven in a wild flower,
Hold infinity in the palm of your hand,
And eternity in an hour.

Som en fristående dikt eller citat.

Svar: Ja, men den citeras i smådelar hela dikten, helt rättvist. Tycker den var värd att publiceras i sin helhet även om den blev uppdelad av tekniska skäl.
barockbloggen.blogg.se

2015-01-26 @ 21:57:55
Postat av: Lars

Ja den är lång :) tror att första stycket brukar citeras.

Svar: Även slutet, det som blev inspirationen till Dame Agatha när hon skrev Endless Night/oändlig natt
barockbloggen.blogg.se

2015-01-27 @ 01:35:11
Postat av: Bråddjup

Blake och Dylan har mycket gemensamt. Storytellers och poeter. Långa texter.

Svar: Ja och angelägna texter. Sedan vet jag inte om Blake kunde sjunga, det är ju inte Dylans starkaste gren.
barockbloggen.blogg.se

2015-01-27 @ 13:06:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0