Enkelhet i juletider: Saturnalier, Laestadianer och Mennoniter

 

 Smilla som föl, framför Jukkasjärvi kyrka, en kyrka som samlar laestadianer i trakten till gudstjänst. Laestadianer är en väckelserörelse inom Svenska kyrkan, Lutherska kyrkan i Finland och Norska kyrkan.

 

1800-talets liberalteologer fick igenom sina teorier om att kristna övertog hedniska fester som axiom inom humaniora. Julen sades som sagt var, firas i stället för en hednisk solfest och skulle efterapa Saturnalierna, den romerska skördefesten. Detta stämmer kanske med hur vi firar jul nu, men knappast stämmer det med traditionell kristendom. Saturnalierna firades ju samtidigt som kristna firar advent som är en fastetid då man inte konsumerar och äter i överflöd, vilket kännetecknade Saturnalierna. Advents- och jultid är alltså inget efterapande av hedniska riter för att göra kristendomen "roligare".

 

De första kristna var inte alls intresserade av att göra sin religion "underhållande". Tvärtom var idealet enkelhet och förnöjsamhet, egendomsgemenskap och generositet. De flesta kristna var fattiga och slavar som inte hade råd elelr traditioner att fira orgier i mat och dryck en hel månad mitt i vintern. Även sedan kristendomen blev legaliserad och en maktfaktor i Europa, Asien och Afrika, under medeltiden, rådde ett ideal av fattigdom och man tyckte inte att frosseri var något annat än en dödssynd.Saturnalier var något att distansera sig från.

 

Detta kristendomens enkelhets- och fattigdomsideal har ofta föraktats men också fascinerat. Att gå så på tvärs med allt mänskligt liv i övrigt kan vara hotfullt mot den som ser rikedom och välgång som ett tecken på gudarnas gunst, vilket hedendomen kännetecknas av. Samtidigt lockas männsikor av enkelheten och så här års, övermätta på konsumtion och god mat, brukar fler än kristna fundera på ett enklare liv. Åtminstone vill man äta mindre. Men många intresserar sig också för den andliga hunger som brukar följa av kroppslig övermättnad.

 

Numera är det flesta kristna svåra att urskilja i mängden av materilalistiska hedningar men vissa grupper av kristna är lätta att få syn på. De är mer lockande för en del och mer irriterande för andra. En sådan grupp kristna är de som tillhör vår väckelserörelse här längst upp i norr, laestadianerna.

 

När jag jobbade som guide hemmavid längts upp i norr mötte jag ofta frågor om laestadianismen och ofta hade folk föreställningar om laestadianer som Nordens Amishfolk som inte har bilar och klär sig på ett sätt som gick ur modet i slutet på 1600-talet. När de så stötte på riktiga laestadianer såg man att de tänkte: "jag sökte en mammut och fann en person, jag är besviken." Laestadianer har bilar och klär sig ganska vanligt. Men vid andra påseende blir de ofta intresserade.

 

För visst finns det skillnader. Klädmodet är inte lika jäktigt till exempel. Mina bekanta som tillhör den tuffaste grenen: "Den förstfödda leastadianska församlingen i Lappmarken", de har en egen stil. Tjejerna har alltid huivi (sjalett) knuten under hakan över det långa flätade håret och trekvartslånga randiga kjolar med påsytt randigt förkläde oftast hemsydda i härliga naturkvaliteter och milda amishfärger; lavendel, olika blå nyanser, gammelrosa och mildgrönt. Deras bröder ser ut som nedtonade Snoddas-kopior, eller hamnsjåare på 1930-talet med snaggade frisyrer under kepsen.

 

De har aldrig höga stövlar bara sådana som går en bit upp på vaden och skorna ska tåla att gå långt med. Mina kompisar promenerar/ åker spark överallt och sommartid åker de inlines med fladdrande kjolar mellan Kiruna och Kauppinen, en sträcka på ca 1,5 mil. På längre sträckor tar de bil eller buss. De har alltså sällan hästar som ersättning för förbränningsmotorn. Även om just mitt mål är att bli mer häst- än bilberoende.

 

Laestadianismen är också en gästfrihetsrörelse och som sådan mycket typiskt kristen. Enkelheten ger ekonomiskt utrymme för generositet. När jag som barn cyklade två mil till ridskolan rastade jag och fick bullar och mjölk hos mina bekanta i Kauppinen. Elva barn i huset gjorde inte att mamman blev snål mot andras ungar. Där kände jag mig alltid välkommen. Och ingen hemlös får sova utomhus i laestadianland vintertid om de inte propsar på saken. Många laestadianer röstar på KD*, men ingen höll med om KDs utspel i flyktingpolitiken, här har vi inte glömt hur lätt det är att själv bli fattig och flykting. Finska krigen under Andra världskriget lever tydligt i minnet och här predikas fortfarande om Jesus som fattig och flykting.

 

 På det sättet är laestadianer lika de Amish-familjer som ställde upp och bjöd på sig själva och sina hem för några engelska ungdomar i förra höstens bästa TV-serie Leva som Amish. Vill man veta mer om det enkla livet som levs av dessa konservativa och radikala kristna i utkanten av det samhälle vi andra uppfattar som normalt finns denna informativa och humoristiska hemsida att tillgå, Amish är ju en radikal gren av Mennoniterna som är så moderna att de använder datorer till skillnad från Amish, men de tillåter tydligen att Mennoniterna informerar om dem.

 

 

 En av de omålade, endast tjärade delarna av Jukkasjärvi kyrkas klocktsapel tycker jag representerar enkelhet trots att den byggdes under senbarocken och därmed anslöt sig till mottot, "more is more" . Denna dörr visar att enkelhet inte måste vara tråkigt. Man gör något vackert av det man har-i all enkelhet.

 

Mer om laestadianismen kan du läsa här och diskussioner inom rörelsen om de saker jag djupt ogillar med den; fientlighet mot att läsa Bibeln, bildningsföraktet, predikantväldet och tvånget att föda många barn som leder till förtal av barnlösa eller dem som fått få barn, kan du läsa här.

*KD längst upp i norr tar inte ens bidrag från distriktet och än mindre från KD nationellt för att visa att deras politik är helt motsatt den märkliga högerpolitik som KD nationellt numera står för.

 

 

 

Läste länken. Ju fler detaljer i tron desto fler saker att bli osams om. Så verkar det alltid bli.
Föredrar:
"In essentials unity.
In non-essentials liberty.
In all things love."

Tillägg: alltså en av länkarna om Laestadianismen.

laestadianismen är intressant men firar dom samma som kristna tex påsk, jul, nattvard eller har dom egna högtider?? (om dom har det kan du väl skriva dom)

Anonym som skrev för länge sedan, men jag missade dig. Hoppas svaret når dig på något sätt: Ja, laestadianer är fullt normala kristna när det gäller kyrkoåret. Man kan säga att allt som en luthersk kyrka firar, firar laestadianerna . Själva ser de Luther som en viktig lärofader. De firar dock inte med Kalle Anka som höjdpunkt på julafton=) Många gudstjänster blir det dock,normala år, inte julen 2020-21.