Rut

Boas och Rut som  Gerbrandt van den Eeckhout (1621-1674) en av Rembrandts favoritelever föreställde sig den rike gudfruktige mannens möte med den fattiga invandrarkvinnan

 

Eva är Jesu och mänsklighetens första förmoder, en annan i raden av förmödrar till Jesus, och därmed den nya mänskligheten, är moabitiskan Rut: främling och kvinna från en annan folkgrupp, precis som Mose fru Sippora. Rut har en egen bok i GT. En kort och vacker berättelse om hur en vanlig familj från trakten kring Betlehem måste fly hemmet pga hungersnöd och bosätta sig i Moabs land öster om Jordan , i nuvarande Jordanien.

 

I det nya landet dör mannen i familjen och frun Noomi blir ensam med två söner som gifter sig med moabitiska kvinnor, Orpa och Rut. När också sönerna dör i denna drabbade flyktingfamlij är läget bättre i Betlehem och Noomi beslutar sig för att flytta tillbaka från alla sorger i Moab. Sondöttrarna vill absolut följa med men Noomi övertalar dem att vända åter för att finna ett lyckligt liv med nya familjer. Orpa vänder och tar avsked under tårar men Rut vägrar:

 

”Tvinga mig inte att överge dig

och vända tillbaka.

Dit du går, går också jag,

och där du stannar, stannar jag.

Ditt folk är mitt folk,

och din Gud är min Gud.

Där du dör, vill jag dö,

och där vill jag bli begraven.

Herren må göra mig vad som helst -

endast döden skall skilja oss åt.”

 

Noomi lämnar då ämnet eftersom hon ser att Rut är fast besluten att följa med henne till Betlehem. Noomi är olycklig och när hon blir igenkänd vid ankomsten till Betlehem visar hon ingen glädje utan berättar om hur hon blivit drabbad av Guds frånvändhet, hur Guds välsignelse lämnat henne ensam och utfattig : "den Väldige har gjort livet bittert för mig! Rik drog jag bort, men tomhänt har Herren låtit mig komma tillbaka. Varför kallar ni mig Noomi (den ljuva), då Herren har vittnat mot mig, då den Väldige har dömt mig så hårt?”

 

Hur kände sig Rut där och då? Noomi är så bitter att hon glömmer att hon har en rikedom med sig, en trogen vän och svärdotter. Men Rut lämnar inte Noomi åt sin bitterhet. Hon börjar samla mat till dem båda på en åker eftersom de kom precis när kornskörden börjat till Betlehem, brödhuset som namnet betyder. En rik släkting till Noomi, Boas, äger stora fält dit Rut går för att samla ax som fallit av skördefolkets kärvar. Boas kommer ut på åkern och ger Rut tilåtelse att i stort sett delat i skörden för atts amla mat till sig och Noomi. Rut tackar honom som ger en flyktingkvinna mat. Boas svarar:

 

”Jag har hört talas om allt vad du har gjort för din svärmor sedan din make dog, och hur du har lämnat dina föräldrar och ditt hemland och begett dig till ett folk som du inte kände förut. Må Herren löna dig för vad du har gjort, ja, må Herren, Israels Gud, ge dig allt vad du förtjänar, när du nu har kommit för att söka skydd under hans vingar.”

 

Att söka skydd i ett främmande land är alltid en risktagning, i Bibeln återkommer de tre grupper som ska åtnjuta speciellt beskydd i landet: invandraren, änkan och den faderlöse. Rut och Noomi är både änkor och invandrare men möter en gudfruktig man som tar Mose lag på allvar där invandrare och änkor ska behandlas väl och tillåtas att plocka efterskörden på åkrar då de är helt egendomslösa. I Moab togs tydligen Noomi och familjen väl emot och vid återkomsten till Betlehem möter Rut Boas och får också möta gästfrihet.

 

Men inget säger att hon  måste träffa en god människa det finns många människor att vara rädda för som ung invandrarkvinna, Noomi säger: ”Det är bra att du går bland kvinnorna på Boas åker för på en annan åker kunde du bli antastad.” Trots de lagar som skulle efterlevas i hela Israels folk var inte alla så nogräknade. Det är ju en sanning som inte ändrats sedan Ruts tid. Alla bryr sig inte om Guds  eller landets lagar. Många krånglar sig runt kraven på generositet mot den utsatta. Men Boas bemötande visar att Noomi hade fel, Guds välsignelse har inte lämnat henne, tvärtom är hon och Rut speciellt välsignade.

 

I sin utsatthet fick de ge den rike Boas chansen att visa sin sanna natur. När Rut sedan gifter sig med Boas efter att Noomi planerat förförelseakten in i minsta detalj får hon barnet Oved som blir farfar till kung David och Rut blir en av tre kvinnor som nämns i Jesu stamtavla. Alla kvinnor i denna stamtavla är utsatta änkor och främlingar och dessutom sexuellt föga timida, de skaffar sig barn väldigt målmedvetet.Som Tamar, en anna kvinna av icke-judisk börd som blir stammoder till Jesus genom stor list många generationer innan Rut. Tamar nämns i den välsignelse som männen ger Boas inför hans giftermål med Rut: "Må din släkt genom de barn som Herren skall skänka dig med denna unga kvinna bli som Peres släkt – den Peres som Tamar födde åt Juda.”

 

Kvinnoidealet i Bibeln är mestadels väldigt mycket mer försigkommet än man föreställer sig. Det är kvinnor som jobbar hårt och tar för sig, styr sitt hushåll och tar sitt öde i sina händer som får uppmärksamheten. Kvinnor som pratar med Gud och inte verkar bry sig om att tiga i församlingar är de kvinnor som får bli viktiga länkar till världens befrielse. Rut är en i raden som avslutas med den frispråkiga Maria som prisar sig själv salig.

 

I Ruts bok är det grannkvinnorna som prisar Noomis lycka när Oved föds: ”Lovad vare Herren, som i dag har låtit dig få en skyldeman. Han skall bli ryktbar i Israel. Han skall ge dig nytt livsmod och sörja för dig på din ålderdom. Det är ju din sonhustru som har fött honom, hon som älskar dig och är mer för dig än sju söner.” Det är intressant att Noomis barnbarn inte nämns som Boas son utan hennes. Familjen benämns som Noomis familj och den familjen består av tre personer: Noomi, Rut och sonen Oved. Änkan, invandraren och den faderlöse.

 

Att denna familj nämns i Jesu stamtavla med Rut nämnd, där oftast bara männen nämns, tyder på att Jesus identifierar sig allra mest med dem som är skyddslösa och svaga i samhället, de som om och om nämns i Bibeln som om Bibelns centrum är just denna skyddsvärda treenighet: invandraren, änkan och den faderlöse.

Texterna fast dom är så gamla är tidlösa på många sätt, Boas som är en "riktig" man respekterar kvinnor invandrare och fattiga en god ärbar man, något för vår samtid att fundera över som verkar ha fastnat i tänk om snygg,häftig,sexig.Går man tillbaka till runstenar möter man ungefär det samma texter som talar om :...bland husfädrar den bäste..en God man.. osv. människor med kvalitee som inte rostar kan man kalla det ;)

Ordspråken 31 talar om en god hustru som sannerligen inte verkar vara bilden av en nedtrampad trasa under någon man, tycker det ger mig bilden av hur min mormor var när jag växte upp, bondmoran med skinn på näsan som gjorde affärer med hela nejden.sen finns det så klart stollar som tycker att kvinnor ska sitta som små möss i ett hörn , citerar Kirsten Jensdatter andakts boks författare född tidigt 1600-tal

Saa vel en Qvinde, som en Mand,
Han sine Gaver giver,
Selv deeler han med dem Forstand,
Som til hans Ære skriver.

på mer modern svenska:

Så väl en kvinna som en man
han sina gåvor giver.
han med dom delar sitt förstånd
som till hans ära skriver.

P.s såg förresten att historie professor Dick Harrison hade en intressant artikel i dagens SVD om invandring.

http://blog.svd.se/historia/2015/01/04/en-kommentar-om-invandringsdebatten/