Nyss hemkommen från Turkiet, det land där kristendomen först blev en europeisk religion genom, bland andra, aposteln Paulus, funderar jag kring denne märklige man och en märklig målning som föreställer den stora vändpunkten i hans liv.

Historien börjar när Saul, en skriftlärd och fanatiskt religiös man med ett uppdrag från Gud: att utrota den nya sekten som följde den korsfäste nasaréen Joshua, var på väg till Damaskus. Plötsligt bländades han av ett sken från himlen och föll till marken. Blind och hjälplös fördes han till Damaskus där Ananias, en efterföljare till den korsfäste, med fruktan för sitt liv, sökte upp Saul och bad för honom så han fick sin syn tillbaka. Därefter blev Saul mer känd som Paulus, latin för "den lille", och genom honom spreds det glada budskapet om Guds räddning genom Jesus, den latiniserade formen av det judiska Joshua, runt hela Medelhavet.

Den lille Paulus som förs så påtagligt från mörker till ljus har alltid fascinerat mig. Kanske för att jag själv aldrig varit särskilt stor och ståtlig eller för att också jag kan vara en tvärsäker besserwisser som då och då blir överbevisad om hur korkad jag varit.

Men mest är det nog eftersom Paulus skriver sådana kraftfulla brev till församlingarna han grundade och/eller besökte runt om i sydeuropa och mindre Asien. I breven framträder en levande person från antiken med starka känslor och ett mjukt hjärta. Han diskuterar intellektuellt och intelligent, han är påläst och vältalig, men också ödmjuk och lite barnslig ibland. Men det finns alltid ett diskussionsutrymme hos honom, tvärtemot vad många tycks tro. Så är det ju med alla dessa gamla berättelser, alla tror sig veta vad de berättar men få kollar upp vad som egentligen står där.

Litar du på vad jag skrivit här? Varför inte se efter själv i Apostlagärningarna 9.

Njut också av detta barockmåleri av chiaro-scuroteknikens första stora namn; italienaren Caravaggio (1573-1610). Just chiaro-scuro(ljus-mörker) måste vara den perfekta tekniken för att återge denna berättelse om bländande ljus-blindhetens mörker och sedan åter till seende och ljus igen. Dessutom är det en av de absolut vackraste hästmålningar jag vet med något så ovanligt som en skäck som hästmodell. Skäcken ser lika förvånad ut som min egen Chateaux när jag då och då trillar av henne. Den tar ett hänsynsfullt och försiktig kliv med sitt framben för att inte trampa på sin hjälplöse ryttare. Paulus är avbildad som en yngling i romersk stil; skägglös och klädd i kort-kort, just i det ögonblick som han får se den korsfäste och höra honom fråga: "Saul, varför förföljer du mig?"