Kärlek på lasarett

Jesus intresserade sig alltså för kroppen och visade det bland annat genom att bota sjuka. Att bota sjuka borde ju vara ett enormt slöseri med tid om det ändå bara är en odödlig själ som betyder något på riktigt. Och Moder Teresas hem för döende är väl om något ett onödigt orangeri när det finns så många andra fattiga som fortfarande kan göra lite nytta. Men kristendomen har från första början alltså handlat om att ta sig an kroppar som lider. Jesus drog sig inte ens för att umgås med de äckligaste av sjuka; de spetälska. Han botade dem och han åt, som vi minns, i Simon den spetälskes hus när kvinnan med nardusflaskan kom till honom.

Hildegard av Bingen var erkänt bra på läkekonst och sysslade mycket med kroppens välmående. De allra flesta kloster, hur avskilda de än var hade lasarett eller hospital där man to emot sjuka, även spetälska och på medeltiden fanns ingen bättre vård och medicinsk kunskap att uppbringa i Europa. Många mediciner vi har i dag kommer från klostrens trädgårdar, många av våra kryddor och många av våra "onödiga" prydnadsväxter likaså.

Lasaretten har fått sitt namn av Lasarus som Jesus berättar om, inte i första hand Lasarus som uppväcktes från de döda, bror till Jesu nära vänner Marta och Maria. Nej, de kommer från en annan Lasarus som Jesus berättar om:Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde i fest och glans var dag. Men en tiggare som hette Lasaros låg vid hans port full av sår och önskade att han fick äta sig mätt på resterna från den rike mannens bord. Hundarna kom till och med och slickade på hans sår. (i Lukas evangelium kapitel 16: 19-31 kan du läsa mer om honom).

Ingen annan religiös urkund som jag läst pratar så mycket om kärlek och om kärlek till så många som Bibeln. Kärleken gäller alla, även fiender, även resten av skapelsen. Jag tror de enda som inte tas upp som kärleksobjekt är änglar och demoner. Annars kan jag inte se annat än att listan är komplett. Barn, fattiga, kvinnor,Gud,vänner,främlingar, fiender, djur och växter allt ska omfattas av och bemötas med kärlek.

För att anknyta till Stefan Einhorns utmärkta bok om att vara snäll, så insåg de första kristna att ska man visa denna kärlek så räcker inte den varma tanken, ja den behövs inte: kärleken ska ta sig konkreta uttryck. Därför räddade man utsatta spädbarn från avskrädeshögarna och tog dem som sina. Därför byggde man lasarett och barnhem med vackra trädgårdar för att de sjuka skulle tillfriskna lättare. Därför var det första missionärerna byggde i Sverige, i Kongo eller Kina sjukhus och sedan skolor. Kärlek som inte tar sig annat uttryck än vackra tankar är ju inget föremålet för kärleken har någon glädje av.

Läkare utan gränser är en fransk organisation som når över alla gränser med sin konketa kärlek och vård. Här får du veta hur du kan sprida kärlek genom att stödja dem.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0