Leonardo da Vincis målning nattvarden avmålad på 1500-talet. Det är bra, för den har farit illa på väggen där den en gång målades al fresco:

Klicka på bilden om ni vill se förfallet bättre.

Nu börjar fastan gå mot sitt slut. Denna skärtorsdag har börjat lugnt med En underbar vårroman: Germinal av Emile Zola. Den stämmer väl med fastans innehåll om rättvisa, frihet och en ny vår. En riktig arbetarroman av samma snitt som Moa Martinson, Ernst Didring  och Eyvind Johnson skrev, med många personporträtt som etsar sig fast i minnet; speciellt Catherine, 15-årig handlastare, är en karaktär som är lätt att gilla och svår att glömma och sura Chaval en karaktär lätt att ogilla men lika svår att glömma.



Dagens bibeltexter handlar om två saker: befrielse ur slaveri och instifandet av nattvarden som helig gemenskapsmåltid. Israels folk tågar ut ur Egypten och äter raskt ojäst bröd och nyslaktat lamm, vars blod räddade dem från mordängeln som gick genom Egypten för att till slut övertyga farao om att släppa sina slavar till friheten i ett land de bara hört talas om, men där de skulle räknas som invånare och inte främlingar.

Nattvarden var en måltid med lamm och ojäst bröd för att minnas slaveriet och uppbrottet, friheten och den långa vandringen till det där landet där de skulle ses som inbyggare och inte främlingar. Men Jesus gjorde något mer av den festen-det blev till en fest där alla tiders vänner till Jesus fick vara tillsammans med varandra och honom igen. Under denna påskfest var det som Jesus tvättade lärjungarnas fötter. Precis som han själv fått fötterna masserade med narudsbalsam tog han nu hand om sina lärjungars fötter, en sista kärlekshandling av den som i praktiken redan var dömd till döden på ett kors- och visste om det.