Det svenska namnet på denna vecka är stilla veckan. På andra språk heter den oftast den heliga veckan. Onsdagen i stilla veckan kallas Dymmelonsdag i Sverige och  bl.a Spy Wednesday på engelska, vilket sägs syfta på att Judas började tänka ut hur han skulle förråda Jesus på onsdagen i stilla veckan. I romersk katolska länder heter dagarna helt enkelt le mercredi saint, le jeudi saint, le vendredi saint, le samedi saint.

 

Helighet är vackert och mäktigt men jag tycker ändå bäst om det svenska namnet. Kanske eftersom en stor bit av mig alltid längtar efter ett stilla och kontemplativt liv. Den andra delen längtar ut i världen, till dammiga gator och nya människor Den här delen som längtar efter möten och äventyr är också den som vill ströva mot horisonten och leva i den frihet som saluförs i westernfilmer och sagans berättelser om barn som ger sig ut i stora världen för att finna lyckan.

 

Men den friheten är ett intet mot den frihet som tillkommer "de stilla i landet"*. Den frihet som det stilla livet ger. Friheten att inte sakna något.  Jag har egentligen en perfekt plats i livet nu med fullt av liv och möten hela dagarna men mina morgnar är stilla och kontemplativa. Så har det varit alldeles speciellt dessa två sista veckor i fastan, passionstiden."Rik nog som nöjd är" stod på bonaden i köket hos en av mina stallhyresvärdar. Jag kan inte nog understryka hur klokt det är. Jag är i alla fall rik nog, för nöjd, det är jag.

 

 

* Ps. 35:20